Skattelättnaderna till lågtavlönade
FFC kräver att den kommande budgetrundan fördelar skattelättnaderna bättre mellan låg- och medelinkomsttagarna. FFC:s styrelse konstaterade vid sitt möte den 11 augusti att kapitalägarna och höginkomsttagarna hittills har dragit orimligt stor nytta av regeringens skattepolitik.
Enligt finansministeriets skattelättnadsförslag stiger låg- och medelinkomsttagarnas nettolön relativt sett mindre än höginkomsttagarnas. Den kommande budgetrundan bör resultera i en skattemodell, med något slags förtjänst- eller arbetsinkomstavdrag som skulle gagna också de lågtavlönade, slog FFC:s styrelse fast vid sitt möte.
Årets budgetbehandling kan ännu företas under rätt gynnsamma förhållanden, men den långa perioden av snabb tillväxt knäcks troligen under nästa år också i vårt land. Regeringen bör med andra ord bereda sig inför att den ekonomiska tillväxten saktar av och skatteintäkterna minskar, påpekar FFC.
Nästa år måste det finnas beredskap att uppgöra betydande sysselsättningsbaserade tilläggsbudgetar och redan nu bör man lägga upp planer för att dämpa krisen inom den kommunala ekonomin. En snabb sänkning av kommunalskattens och samfundsskattens avkastning kan driva den hårt ådragna utgiftsmarginalen i kommunerna till bristningsgränsen. Välfärdstjänsterna måste garanteras också under perioder av svag tillväxt, kräver FFC.
FFC önskar att riksdagen omprövar regeringens förslag att minska anslagen för arbetskraftspolitiken med 60 miljoner euro. Även om sysselsättningen den senaste tiden har utvecklats väl, utgör åtgärdernas målgrupp en allt större utmaning samtidigt som konjunkturutsikterna blir dystrare. Det finns ingen grund för att minska läroavtalsplatserna inom den yrkesmässiga tilläggsutbildningen med 800 platser. Det är ett beslut som slår helt fel, och måste rivas upp i den kommande budgetbehandlingen, att skära i läroavtalsutbildningen i en situation där tillgången på kompetent arbetskraft minskar.
Regeringen vill också ytterligare skära i de redan nu underdimensionerade statliga anslagen för underhållet av centrala trafikleder. Finansministeriet vill skära bort 14 miljoner från vägunderhållet och 24 miljoner från banunderhållet. Det vore enligt FFC tvärtom väl motiverat att öka underhållsanslagen. Både strukturella och konjunkturpolitiska skäl talar för en ökning. Det behövs en minst 100 miljoners nivåförhöjning av anslaget för underhållet av våra mest centrala trafikleder.
