Riksdagens osynliga trotjänare
–Det bästa med mitt jobb är att jag får göra ett osynligt jobb för folkstyrets bästa. Jag drar mitt strå till stacken för att garantera att riksdagen fattar sina beslut utgående från fakta, säger utredaren Martti Tanskanen som jobbar vid riksdagens interna utredningstjänst.
Han säger att jobbet lämpar sig för en som är intresserad av samhälleliga frågor, men som inte själv vill stå i strålkastarskenet. Informationen som utredningstjänsten tar fram är neutral och belyser frågorna ur olika perspektiv, men politikerna väljer ofta de bitar ur materialet som gynnar deras egna intressen.
Martti Tanskanen är också vice ordförande för Riksdagens fackavdelning EMO, som hör till Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL. Till fackavdelningen hör framför allt yrkesgrupper som anstaltsvårdare, säkerhetsvakter och vaktmästare, men Martti säger att någon från nästan varje yrkesgrupp i riksdagen hör till JHL-föreningen.
– Det speciella med vår arbetsplats är att vi på sätt och vis tjänar 200 husbönder och husmödrar, även om vi inte direkt lyder under dem. Jag upplever ändå att riksdagsledamöterna värdesätter alla yrkesgrupper. Om man däremot följer diskussionen på sociala medier så verkar allmänheten inte känna till att andra än riksdagsledamöter och -assistenter jobbar i riksdagen.
Snabbt och kortfattat
Till Martti Tanskanens arbetsuppgifter hör att ta fram information på uppdrag av riksdagsledamöter, riksdagsassistenter och tjänstemän.
– Det handlar oftast om att göra kortare utredningar eller att ta fram enskilda jämförelseuppgifter. Vi gör också medieöversikter och lär ut användningen av databaser och andra elektroniska källor. I viss mån tar vi också fram information som andra länders parlament begär, på samma sätt som vi begär information av dem.
Vissa av utredarna har specialiserat sig på ett visst ämnesområde, men Martti hör till dem som tar fram information om allt möjligt.
– Ledamöterna behöver informationen snabbt, ofta under samma dag, och helst kortfattat på en A4:a. En skolåda fylld med artiklar har de ingen användning för.
Elektroniska databaser är den främsta informationskällan, men kontakten till experter och tjänstemän är också viktig.
– Pappersmaterialet har inte helt förlorat sin betydelse – framför allt när man ska ta fram historiska uppgifter gäller det fortfarande att greppa böckerna.
I det här avseendet har arbetet förändrats mycket under Martti Tanskanens tid i huset. Han har jobbat vid riksdagen sedan 1982 och vid den interna utredningstjänsten sedan 1994.
– När jag började här var telefaxen det modernaste arbetsredskapet. Vi ringde till exempel till statsrådets kansli och bad dem faxa över material. Jobbet har blivit mycket enklare och snabbare.
Jonny Smeds
