Regeringen tar sig an arbetsmarknadsorganisationernas stimulansförslag
Också ytterligare åtgärder kan bli nödvändiga enligt FFC
- Det är bra att regeringen har reagerat på signalerna från den ekonomiska utvecklingen och nu tar sig an att förverkliga arbetsmarknadsparternas stimulansförslag. Det är fullt motiverat att tyngdpunkten i stimulansbudgeten ligger på byggnadsprojekt och trafikleder, som sysselsätter direkt och snabbt. Flera åtgärder är planerade på så vis, att deras stimulanseffekter blir mångfaldiga, säger FFC:s ordförande Lauri Ihalainen.
När man utvärderar regeringens verksamhet måste man se till helheten, som utgörs av lösningar för att trygga finansmarknadens funktionsduglighet, regeringens stöd för arbetsmarknadsorganisationernas förslag till utveckling av arbetslöshets- och pensionsskyddet och slutligen regeringens stimulansbudget, som offentliggjordes på fredagen.
- I den ekonomiska politiken är det helheten som avgör. Finansmarknadslösningarna, socialinpon och stimulansbudgeten utgör tillsammans ett digert paket till stöd för den ekonomiska utvecklingen. Om tilltron till ekonomin skall bli bättre får man sedan inte pruta på dem i det skede de skall verkställas, säger Ihalainen.
Helheten av stimulansåtgärder lämnar ändå öppet hur anslagen för arbetskrafts- och utbildningspolitiska åtgärder skall räcka till. De tillägg som nu har gjorts var så pass anspråkslösa att regeringen borde vara beredd att ytterligare öka finansieringen vid behov. Också den ökning av aktivåtgärder inom arbetslöshetsskyddet, som ingår i helhetsreformen av socialskyddet, förutsätter tillräckliga resurser.
Finansieringen av reformen att i två steg slopa arbetsgivarnas folkpensionsförsäkringsavgifter har väckt debatt. I ett första skede kan reformen finansieras med låntagning, men på sikt måste man finnas andra finansieringskällor. När man då söker finansieringsalternativ måste man komma ihåg att hörnstenen i den finländska ekonomiska politiken sedan mitten av 1990-talet har varit att stegvis förskjuta tyngdpunkten i beskattningen bort från inkomstskatten. Det är självklart att arbetsgivarnas befrielse från fpa-avgift inte får finansieras med de metoder som användes under 1990-talets recession, dvs. en prygelskatt som endast löntagarna betalar.
- Statens skattebas kunde stärkas genom energi- och miljöskatter, annan indirekt beskattning och genom att utveckla egendomsbeskattningen. Det vore vettigt att storföretagens beskattning i framtiden mer skulle bygga på energiförbrukning och mindre på det arbete de erbjuder, säger Ihalainen.
