Regeringen tar i värsta fall tusentals euro av familjerna
Tvångslagarna, nedskärningarna och skattehöjningarna som regeringen föreslår drabbar slumpmässigt löntagarna och är därför orättvisa.
I genomsnitt sjunker löntagarnas köpkraft med nästan tre procent om söckenhelgerna blir oavlönade, lönen för sjuktiden sjunker samt ersättningarna för söndags- och övertidsjobb krymper. I vissa branscher kan inkomsterna ändå sjunka betydligt mer, rentav med sex procent.
Ingen löntagare går torrskodd genom regeringens sparvåg, men de som drabbas värst är de som jobbar inom den offentliga sektorn, har oregelbundna arbetstider, gör söndagsjobb eller jobbar övertid.
Familjer där båda föräldrarna regelbundet gör söndagsjobb kan förlora 2000 euro i året, enbart i minskade söndagstillägg. Det kunde den tullanställda JHL-medlemmen Oskari konstatera när han räknade ut följderna för sin egen familj. Oskari skickade sina uträkningar till FFC:s tidning Palkkatyöläinen.
Oskari bedömer att årsinkomsterna för hans familj sjunker med ungefär 10–15 procent när man beaktar alla nedskärningar, avgiftshöjningar och förändrade arbetsvillkor. Det ger huvudbry i en familj där föräldrarnas sammanlagda inkomst är ungefär 65 000 euro i året. Familjen har ett bostadslån på 150 000 euro.
Bistra tider väntar också dem som ofta är sjuka. Kvinnorna har i genomsnitt fler sjukdagar än männen, och arbetstagarna inom FFC-yrken är sjuka mer än dem som jobbar inom STTK:s och Akavas avtalsbranscher.
Dessutom varierar sjukfrånvaron kraftigt mellan olika branscher – till exempel är kvinnorna inom de privata servicebranscherna i snitt sjuklediga 12 dagar i året, jämfört med 17 dagar inom den offentliga sektorn och 18 dagar inom industrin. De kvinnliga tjänstemännen inom industrin är däremot bara sjuklediga i genomsnitt sex dagar per år.
Pirjo Pajunen
