Reformen minskar arbetsgivarnas kostnader för familjeledigheter
Pengar ska få pappor att sköta barn
Papporna kommer att sporras med pengar för att ta ut föräldraledighet och sköta sitt eget barn. Tillsvidare är det nästan bara mammorna som utnyttjar den ledighet som är avsedd för bägge föräldrarna. En arbetsgrupp har grunnat över hur man kunde fördela kostnaderna för föräldraledigheten solidariskt mellan arbetsgivarna. Den föreslår nu att man betalar ett högre stöd för den föräldraledighet som fäderna utnyttjar och höjt stöd för moderskapsledigheten.
FFC:s socialpolitiska expert Mirja Janérus är särskilt nöjd över att mammornas och pappornas dagpeng ska höjas.
&#;8211 Det är en åtgärd som speciellt gagnar unga barnfamiljer, vars ekonomiska ställning nu förbättras.
Arbetsgivarnas kostnader för familjeledigheterna jämnas nu ut så att de ersättningar de får blir högre. Den lösning kommittén kom fram till minskar arbetsgivarkostnaderna betydligt, menar Janérus. Hon tror att kvinnornas ställning på arbetsmarknaden blir bättre i och med reformen och att arbetsgivarna därför i högre utsträckning vågar anställa unga kvinnor också på heltid.
Avlönad mammaledighet i avtalen
Trepartskommittén föreslår att moderskapsdagpenningen fr.o.m. nästa år höjs till 90 procent av löneinkomsten under 56 dagars tid. För närvarande utgör den 70 procent. Faderns föräldrapenning föreslås höjas till 80 procent av löneinkomsten under de första 50 dagar som fadern är ledig. Dessutom höjs gränserna för maximala moderskaps- och föräldradagpenningar och vissa gränser slopas helt.
– Fäderna får nu ett ekonomisk lockbete för att i högre utsträckning ta ut sina föräldraledigheter. När papporna i högre grad utnyttjar sin andel av föräldraledigheten jämnas ju arbetsgivarnas familjekostnader ut också på det viset, konstaterar Mirja Janérus.
FFC strävar efter att få in avlönad moderskapsledighet i alla kollektivavtal. Tillsvidare saknas den rätten i kollektivavtalen inom den kvinnodominerade privata servicesektorn. Den ekonomiska situationen för de kvinnor som arbetar i den privata servicesektorn förbättras ändå nu, i och med att moderskapspenningen höjs.
I framtiden ersätter sjukförsäkringen arbetsgivaren för hela den semesterlön han betalar en arbetstagare på familjeledighet, för ersatta blir också, förutom lönen, de lagstadgade socialförsäkringsavgifterna.
– Arbetsgivare i kvinnodominerade branscher har ingen anledning att härefter klaga över hur dyra familjeledigheterna är för dem. Deras ekonomiska ansvar blir i och med reformen så pass litet, säger Janérus.
Hård knut gällde betalaren
En besvärlig knut i kommittéarbetet var arbetsgivarnas ovilja att delta i reformens kostnader och staten ville inte ensam betala kalaset. Slutresultatet är en kompromiss enligt vilken arbetsgivarnas och löntagarnas försäkringsavgifter höjs med 0,04 procent. Arbetsgivarna bekostar samfällt ur egen påse de ersättningar arbetsgivarna ska få för sina semesterkostnader.
Staten står för de kostnader som uppstår av vissa andra reformer av familjeledigheterna som genomförs samtidigt. Bl.a. förlängs adoptivföräldrars familjeledighet till 200 dagar och fädernas s.k. bonusledighet ska kunna utnyttjas mer flexibelt. Föräldrar som inte bor med sina barn får rätt att delta i vården av dem när de är sjuka.
Sammanlagt ökar reformen sjukförsäkringens kostnader för familjeledigheter med 60 miljoner euro per år.
Målet en heltäckande föräldraförsäkring
FFC:s mål inför reformarbetet var att genomföra en särskild föräldraförsäkring. Bland annat i Sverige finns en föräldraförsäkring som betalar arbetsgivarnas kostnader och arbetstagarnas föräldradagpenningar. Janérus säger att en särskild föräldraförsäkring innebar en så radikal förändring av hela sjukförsäkringssystemet att detta helt enkelt inte är möjligt ännu. Kommittén beslöt heller ingenting om att utjämna kostnaderna för vården av sjuka barn.
– Familjeledigheternas dagpenning skiljer sig så mycket från den övriga sjukförsäkringen att det vore motiverat att skära ut den till en egen försäkring. En separat föräldraförsäkring vore enkel och skulle göra det lättare att utveckla stödet för föräldraskap, säger Mirja Janérus.
Attityder i vägen
Mödrarna får 92 procent av föräldradagpenningarna och bara tre procent av de fäder som tar ut föräldraledighet stannar hemma mer än en månad. Familjerna motiverar ofta beslutet att modern blir hemma med att det inte är ekonomiskt möjligt att pappan blir hemma, eftersom han har större lön än mamman. Stakes forskning visar emellertid att det är få föräldrar som i praktiken räknar ut vilka följder det fick för familjens ekonomi om fadern var ledig. Mer handlar det om invanda uppfattningar och attityder än om fakta. Enligt de uträkningar man har gjort på FFC är den ekonomiska förlusten av faderns ledighet förvånansvärt liten.
I Elina Kaunonens fristående läroprov för FFC användes som exempelfamilj en 27-årig elektriker och hans lika gamla hustru som arbetade som livsmedelsförsäljare. Fadern förtjänade 2 550 euro i månaden år 2005, och hustrun 1 400 euro. I uträkningen beaktades bl.a. beskattningen och arbetsresornas inverkan på familjens nettoinkomster. Faderns tre månaders föräldraledighet påverkade familjens nettoinkomster med tjugo euro i månaden och 240 euro per år jämfört med att mamman hade stannat hemma under hela föräldraledigheten. Den reform som genomförs fr.o.m. nästa år vänder detta lilla minus i plus för exempelfamiljen.
Elina Kaunonens läroprov om hur fädernas föräldraledighet påverkar familjens ekonomi (pdf, på finska)
