Postiljoner fryser ute och svettas inne

Termometern visar på en bit under -15 grader när postiljonen Matti Roos sätter sig på cykeln och ger sig iväg på sin utdelningsrunda i Hertonäs i Helsingfors.

– I dag är det onsdag och det är en relativt lätt dag. Tyngre blir det mot slutet av veckan när många tidskrifter, bland annat damtidningarna, ska delas ut, konstaterar Matti Roos som har nästan 40 års erfarenhet av jobbet.

Allra störst är utdelningsmängden vid månadsskiftena. Men postiljonerna behöver inte ta med sig allt i sina utdelningsvagnar och cyklar på en gång, utan buntar med sorterad post körs med bil ut till de buntlådor som finns längs utdelningsrutterna.

– Jag tycker att jobbet är tungt. Det har förändrats radikalt under mina år – och inte mot det bättre. Vi får hela tiden mer att göra, säger Matti Roos.

En undersökning som Posten och Arbetshälsoinstitutet genomförde åren 2011–2013 visar att de flesta postiljonerna klarar av den fysiska ansträngningen, men att man riskerar överbelastning om jobbet fortsätter att bli tyngre.

Postutdelning klassas som ett medeltungt jobb. Det finns ändå enskilda belastningstoppar som till exempel höghus utan hiss – något det finns gott om längs Mattis utdelningsrutt. Speciellt stor blir påfrestningen på andnings- och blodcirkulationsorganen när man vintertid växlar mellan att frysa ute i kylan och svettas inne i de varma trapphusen.

Inte bara utdelning

För att minska belastningen ska varje arbetspass också bestå av annat än postutdelning. När arbetsgivarsidan i samband med de senaste kollektivavtalsförhandlingarna i höstas försökte driva igenom stora försämringar av arbetsvillkoren, var också det villkoret i skottgluggen. Och trots att Finlands post- och logistikunion PAU lyckades avvärja försämringarna den gången, finns det en risk för att jobbet fortsätter att bli mer belastande.

Det säger Juha Jyrkinen som är riksomfattande specialfullmäktig inom arbetarskyddet vid Posten och också sitter i PAU:s styrelse.

– När postbranschen genomgår en omvandling och volymerna minskar, så minskar förarbetet och utdelningsrutterna blir längre. Då ökar också den fysiska påfrestningen. En annan risk är att man övergår från heltidsjobb till deltidsjobb, påpekar Juha Jyrkinen.

Han berättar att längden på arbetspassen i praktiken varierar stort, beroende på hur mycket post som ska delas ut.

– Man kan säga att arbetstiden i praktiken rör sig mellan sex och nio timmar, men sedan utjämnas till den kollektivavtalsenliga arbetstiden på 7 timmar och 39 minuter. Grovt räknat tar förarbetet ungefär en till tre timmar per dag, resten är utdelning.

Utrustningen blir allt bättre

Arbetskläder och -redskap är huvudsakligen i skick och de blir hela tiden bättre. Numera skaffar Posten endast elassisterade vagnar och cyklar. Man har också tagit i bruk en ny utdelningsväska som är mer ergonomisk.

– Utdelningsväskan utvecklas fortfarande. Den är redan i användning, men jag tycker inte att den är färdig ännu, säger Juha Jyrkinen.

Det ryms som mest 20 kilo post i utdelningsväskan, men i praktiken är den oftast lättare för postiljonen bär bara med sig det som ska delas ut i nästa trapphus. Resten förvaras i cykeln eller utdelningsvagnen.

– Visst har utrustningen blivit mycket bättre. När jag började hade vi till exempel inga utdelningsvagnar över huvud taget. Men ett problem med den elassisterade cykeln är att batteriet inte håller hela rutten till slut när det är riktigt kallt, säger Matti Roos.

Juha Jyrkinen konstaterar att postiljonerna också får bra arbetskläder och skor av arbetsgivaren. Det samma gäller halkskydd. Tillsammans med tillverkaren håller Posten på att ta fram en vintersko med utfällbara dubbar. Modellen är inte i användning ännu, utan testas som bäst.

När det gäller olycksfall i arbetet är det framför allt halkolyckor – utomhus och inomhus – som drabbar postiljonerna inom stadsutdelningen. Statistik från Olycksfallsförsäkringscentralen visar att post- och kurirbranschen är en av de allra mest olycksdrabbade branscherna, vid sidan av husbyggnadsbranschen. Antalet olycksfall i relation till antalet arbetade timmar har dessutom stigit kraftigt under 2000-talet.

Många drabbas av sjukdomar

För att postiljonerna ska orka i arbetet är det viktigt att arbetsuppgifterna kan anpassas och att man kan hitta ersättande jobb för dem som inte klarar av sitt gamla jobb.

– Postiljonernas medelålder stiger hela tiden och när arbetskarriärerna är långa löper man risk att drabbas av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. De som till exempel inte längre kan dela ut post till fots måste kunna flyttas över så att de kan köra bil, säger Juha Jyrkinen.

Undersökningen som Posten och Arbetshälsoinstitutet lät göra visar att två tredjedelar av postiljonerna har drabbats av sjukdomar eller symptom som åtminstone i någon mån stör arbetet. För åtta procent är problemen så allvarliga att de måste lätta på arbetstakten eller att de upplever att de helt saknar arbetsförmåga.

– Min egen kropp har hållit överraskande bra, men jag vet att många av mina arbetskamrater har drabbats av problem med rygg eller axlar, säger Matti Roos.

Juha Jyrkinen hoppas att det också i fortsättningen ska vara möjligt att anpassa arbetsuppgifterna.

– Hittills har det tack vare samarbetet mellan arbetarskyddsfullmäktige och arbetsledning varit möjligt att hitta nya sätt att jobba. Det finns också rehabilitering och en möjlighet att på viss tid kunna gå ner i arbetstid till fem eller sex timmar med full lön, tack vare den partiella sjukdagpenningen.

Jonny Smeds