På stålverket längtar ingen efter värmebölja

I kontrollrummet vid masugnen följer arbetstagarna med smältningsprocessen på datorskärmar och allt verkar vara i sin ordning.

Förste ugnsman Mika Koski drar upp dragkedjan på jackan och börjar klä på sig skyddsutrustningen. Hjälm, skyddsglasögon och handskar är ett måste för att ens stiga ut ur den luftkonditionerade hytten till hallen där masugnen är i gång. Allt syns inte på datorskärmen och en del av arbetet måste skötas för hand. Nu ska temperaturen på det flytande järnet mätas.

– Inte behöver man frysa där vid rännan. I synnerhet kring öppningarna är det väldigt hett när värmen från den knappt 1500 grader varma smältan strålar, berättar Mika Koski.

Som förste ugnsman ansvarar Mika Koski i första hand för att den flytande metallen håller rätt temperatur under processen. För att ta tempen måste en sond manuellt stickas in i rännan.

– Såpass varmt blir det vid luckan att man får brännsår av den strålande värmen om man står där längre än några tiotals sekunder.

Hur varmt är hett?

Exakt hur många av de drygt 2000 arbetstagarna på stålverket som jobbar i heta förhållanden är svårt att säga. Enligt huvudförtroendeman Mika Vuoti handlar det långt om tolkningar.

– I valsverket där man jobbar med glödande hett stål är man oftast i kontrollrummet en bit ifrån den värsta hettan. Men när det sker någon störning eller något annat speciellt är man istället just där det är hetast. Det är på samma sätt vid masugnen där man antingen sitter i det relativt svala luftkonditionerade kontrollrummet eller alldeles intill smältan, förklarar Mika Vuoti.

Värmen varierar också enligt årstid. I hallen vid masugnen är alla dörrar och takluckor öppna och temperaturen känns överlag inte ovanligt hög så länge man håller sig på avstånd från rännan.

– Det är nog alltid varmt i hallen men det är ganska stor skillnad mellan sommar och vinter. Hallen är inte nedkyld på något sätt, så vädret påverkas oss helt klart, säger Mika Koski.

– Förut, när rännan inte var intäckt var det ännu varmare i hallen, tillägger Mika Vuoti.

Hettan suger musten ur en

Mika Vuoti har jobbat som huvudförtroendeman på heltid de senaste sju åren, men med sina totalt 25 år på fabriken kommer han bra ihåg hur det är att jobba när det är riktigt varmt.

– Det är tungt och utmanade. Man måste fundera på vad man äter, komma ihåg att dricka och hålla tillräckligt många pauser. Är jobbet fysiskt tungt behöver arbetstagaren dessutom oftare komma åt att svalka sig.

Pentti Haapaniemi håller med. Han har jobbat vid masugnen i sju år och är något av en allt i allo på fabriken. Då någon är sjuk eller om det behövs hjälp är det han som hoppar in.

– Hettan gör jobb som jobb fysiskt tungt. Det kommer man inte ifrån. Alla vet hur svårt det är att få någonting gjort om det är riktigt varmt, säger han.

Ruukki Metals har en del egna direktiv för arbete i heta förhållanden, men följer huvudsakligen Arbetshälsoinstitutets rekommendationer och arbetarskyddslagstiftningen.

– I de officiella reglerna utgår man från temperaturen men man beaktar inte hurudant arbete som görs. Är jobbet fysiskt tungt måste man ta fler och längre pauser, poängterar Mika Vuoti.

I vanliga fall har arbetarna på fabriken möjlighet att pausa tillräckligt ofta. Enligt Vuoti uppstår problem främst vid undantagssituationer och då kan det bli lite hårdare diskussioner med arbetsgivaren om pauserna.

– Utgångspunkten ur vår synvinkel är helt enkelt att man ska få hålla pauser och svalka av sig så ofta det behövs, säger Vuoti.

Enligt Pentti Haapaniemi är det ovanligt att man skulle tvingas jobba för länge vid de riktigt heta platserna på fabriken.

– Ibland händer det ändå att man är så inne i det man håller på med att man först när man är färdig och börjar gå bort märker att man varit för länge i värmen, säger han.

– Ofta känner man helt enkelt att man måste bort från den extrema strålande hettan. Det är ju onödigt att bränna sig eftersom arbetskamraterna i allmänhet kommer och byter ut en utan att man ens ber om det, fortsätter Mika Koski.

Klä på dig när det är hett

Minst lika viktigt som att ta tillräckligt med pauser och svalka kroppen är att dricka. Att ta till vattenflaskan borde höra till arbetsrutinerna.

– Det är svårt att säga exakt hur mycket vatten jag dricker. Det kan variera från några deciliter till några liter per dag. Ibland glömmer man att dricka men speciellt på sommaren märker man snabbt om vätskebalansen inte är i skick, säger Pentti Haapaniemi.

– Värmen kan vara lömsk så att man först på pausen inser hur hett man har och hur töstig man är. Det kan också vara så att man inte är törstig överhuvudtaget fast man borde dricka, fortsätter Mika Koski.

I yrken där man jobbar i extrem hetta och det finns en risk att man bränner huden, ska man klä sig i flera tunna lager, precis som då man skyddar sig mot kyla.

– Det är inte helt ovanligt att gnistor och stänk av olika slag flyger omkring. Man märker också genast när man går nära masugnen att det börjar bränna på hela kroppen om man inte har tillräckligt med lager på sig. Inte kan man vara i t-skjorta fast det känns hett, säger Mika Koski.

För Pentti Haapaniemi är klädseln något mer utmanande än för de flesta på arbetsplatsen i och med att både arbetsuppgifterna och -miljön varierar.

– I synnerhet på vintern är det viktigt att fundera på klädseln extra noggrant då man emellanåt jobbar utomhus i -20 grader för att sedan komma in och jobba alldeles intill flytande, strålande hett järn.

Gnistorna sätter sina spår

Enligt huvudförtroendeman Mika Vuoti är skyddskläderna och -utrustningen på stålverket i skick. Ändå sker olyckor.

– Det kan ibland komma in gnistor i handskarna trots att man har all den korrekta utrustningen, säger Mika Koski.

– Små brännsår har säkert alla som jobbar här, men lyckligtvis har jag inte fått några värre skador eller allvarligare symptom av värmen, tillägger Pentti Haapaniemi.

På långsikt kan ändå arbete i heta förhållanden vara skadligt för hälsan.

– För dem som gör sådant här tungt jobb, som dessutom ofta är skiftesarbete, finns en överhängande risk för att hälsan börjar ge vika i något skede. Då är det bra om man lyckas hitta andra uppgifter där hettan inte utgör en överloppsansträngning, säger Mika Vuoti.

Johan Lund