På landet i stan
– Jag öppnar dörren till stugan, knäpper på radion och förflyttar mig till en annan värld. Teve har vi inte, och kommer heller inte att skaffa, säger Anna-Leena.
En annan sommarinvånare på Stenudden, Ritva Laitinen, berättar om samma känsla. På stugan gör hon sådant hon inte annars gör, och samtidigt glömmer hon jobbet.
– Här kan jag kasta loss från vardagsknoget. Det viktigaste för mig är att vara utomhus och få syssla och pyssla med allt möjligt, säger Ritva.
Hennes stuga finns nära havsstranden på stugområdet på Stenudden. Anna-Leenas och Kaisas stuga är belägen mitt på området där Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s stugor finns.
Stenudden, som finns mellan Brändö och Hertonäs en bit från metrobanan, har en lång tradition som sommarviste för arbetare. Unga från arbetarföreningen i Sörnäs hyrde området på Stenudden första gången sommaren 1916. Dessförinnan hade man redan tältat där. Då färdades man över viken med stora båtar, eftersom förbindelse landvägen saknades.
Fågelsång och vindens sus i träden
Anna‑Leena är anställd vid Helsingfors stad och jobbar med chefsuppgifter inom enheten som ansvarar för dagvården. Hon berättar att arbetet är stressande ibland, men att stressen är som bortblåst när hon efter arbetsdagens slut öppnar dörren till sin stuga.
– Den här stugan är för oss en plats där vi kopplar av och verkligen njuter av tillvaron. Vi lyssnar till fågelsången och vindens sus i träden.
Det här blir Anna-Leenas och Kaisas femte sommar på stugan.
Den nätta stugan heter Villa Madrid för att påminna dem om systern som bor i Madrid i Spanien. En annan bakgrund till namnet är fotbollsklubben Real Madrid, som systrarna diggar.
Det finns ingen egentlig trädgård runt stugan, och de planteringar som finns sköter Anna-Leena och Kaisa i den mån det behövs.
”Stuglivet är socialt”
Ritva Laitinen köpte sin stuga 2007. Stenudden var bekant från tidigare och hon hade drömt om en stuga, en dröm som helt överraskande gick i uppfyllelse. På somrarna bor Ritva i stugan och cyklar till sitt jobb i Östra centrum. Före det tar hon ett dopp i havet.
– Här på Stenudden gör vi mycket tillsammans. Stuglivet är socialt. Man håller till exempel loppmarknader och talko, och ordnar gemensamma fester.
På området finns ett café och en liten dansbana. Redan på 1920-talet fanns det en populär dansbana på Stenudden. Där bildades då orkestern Dallapé, som spelade dragspelsmusik och jazz, och som senare blev mycket populär. I dag finns det på området en minnessten med en inskription för att hedra Dallapé-orkestern.
Anna-Leena och Kaisa säger att den som bara i lugn och ro vill tillbringa sin tid på stugan får göra så. Visst hälsar man på grannarna och utbyter några ord med dem.
– Livet här påminner ganska mycket om livet på campingområden för husvagnar och husbilar, säger Anna-Leena.
Det finns en gemensam bastu på området som eldas två gånger i veckan. Bastubadet hör till höjdpunkterna under veckan. Simma kan man vid två badstränder.
Anna-Leena och Kaisa kommer ursprungligen från östra Finland. – Men resan till en stuga där är för lång, säger de.
– Jag blev genast intresserad när jag fick höra att jag kunde få en stuga här på Stenudden via fackförbundet, säger Anna-Leena.
Då och då bjuder systrarna släkt och vänner till stugan på besök. Då sitter alla utomhus, man äter något gott och samspråkar. De tonåriga barnen kommer ibland på besök, men stannar inte över natten.
Behändigt och ekologiskt
– Det här är ekologiskt då vi jämför med om man varje weekend skulle köra långa vägar till en stuga, säger Ritva. Det finns ingen el i hennes stuga och vatten hämtar hon från ett gemensamt tappställe.
Anna-Leena som bor i Hertonäs uppskattar att hon har så kort väg till stugan.
– Jag packar min ryggsäck, handlar lite mat i butiken och vips så är jag redan på stugan.
På Stenudden finns tre stugområden. Ett generationsskifte är på gång i området. Här finns många pensionärer, men också allt fler unga familjer med barn.
Helsingfors stad grundade Stenuddens friluftspark som campingområde för stadsborna 1931. Efter kriget i slutet av 1940-talet fick man börja bygga stugor av lätt konstruktion. Till en början byggdes de av papp och utskottsbräder och de monterades ner till vintern. På 1950-talet drogs el och telefon till området. Det finns sammanlagt nästan 600 små stugor på de tre olika stugområdena.
Anna-Leena och Kaisa inleder stugsäsongen vid första maj och den fortsätter ända till oktober.
– Då brukar vi tycka att det får räcka för året, men senast i februari börjar vi vänta på våren och en ny stugsäsong, säger Anna-Leena.
På vintern brukar hon promenera med sin hund Siiri till Stenudden och samtidigt kontrollera att allt står rätt till med stugan.
Pirjo Pajunen
Översättning Christina Tallberg
