Nya samarbetslagen ökar dialogen på arbetsplatserna
Idag på eftermiddagen godkände riksdagen slutligt den reform av samarbetslagen som har beretts på trepartsbasis. Lagen gäller nu cirka 80 000 fler löntagare än tidigare, då gränsen för lagens tillämpning sänktes från företag med minst 30 anställda till företag med minst tjugo människor på lönelistorna, och lagen ytterligare skall tillämpas också av bl.a. stiftelser och föreningar.
En annan klar förbättring i den nya lagen är att de lagstadgade samarbetsförhandlingarna får ett tydligare syfte och förhandlingarna blir mera föregripande än tidigare. Arbetstagarnas inflytande i samarbetsförfarandet blir större och de får via samarbetsförhandlingarna ökad information om arbetsplatsens framtid och personalplaner. I lagens motiveringar har man dessutom särskilt beaktat finlandssvenskarnas möjligheter att delta.
Bruket av arbetskraft - såväl företagets egen som utomstående - skall enligt lagreformen ges tillkänna bättre än hittills. Dessutom skall principerna för bruket av underentreprenörer utredas årligen.
Kompensationssystemet blir mera rättvist då man i och med den nya lagen övergår till eurobaserad kompensation. Utgångspunkten är att samtliga arbetstagare får en lika stor skattefri kompensation oberoende av lön för ett förhandlingsbrott som deras gemensamma arbetsgivare har begått. Nytt i den nya samarbetslagen är också hotet om vite vid brott mot plikten att ge riktig information och göra upp personalplaner.
- Totalreformen av samarbetslagen ökar arbetstagarens möjligheter att påverka angelägenheter på sin egen arbetsplats, den ökar arbetstagarnas rätt till information och främjar deras kompetens. Jag tror att den nya samarbetslagen i högre grad än den gamla kommer att fungera som en ramlag för utveckling av arbetsplatserna. Den nya lagen är också mycket enklare att förstå och lättare att tillämpa på arbetsplatserna, säger chefen för FFC:s intressebevakning, Lauri Lyly.
- I samband med reformen av samarbetslagen har Företagarna i Finland påstått att en ökad samverkan på arbetsplatserna kommer att utgöra ett hinder för sysselsättning. Jag är av den åsikten att moderna och väl fungerande arbetsplatser både önskar och behöver mera samverkan. Bara på det viset skapar man grund för innovationer och god produktivitet i företagen, säger Lyly.
- Lagen kunde drivas igenom eftersom hela löntagarfronten stod enig bakom sina mål och i sitt arbete. Trepartskommitténs betänkande ändrades ytterst lite i regeringens och riksdagens behandling. Ingen av ändringarna gällde sakfrågor som är viktiga för facket eller lagens tillämpningsprinciper. Det innebär att de försämringskrav som restes efter att kommittén hade avlåtit sitt betänkande helt rann ut i sanden, konstaterar Lyly.
