Niklas byter grytan mot datorn
Niklas Lehtonen, 33, har tillbringat förmiddagen framför datorn hemma och tagit en sväng via gymet. Studierna till merkonom – med förhoppning om att få ett jobb inom handeln – gör att han jobbar på distans tre dagar i veckan. De övriga två pluggar han vid yrkesskolan Axxell i sin hemkommun Pargas. Samma skola, men med namnet Åbolands yrkesskola, därifrån han utexaminerades som kock år 2000, något han drömt om redan som liten grabb.
Vi träffas på en restaurang där den färske kocken Niklas fick jobb på rekommendation av sin lärare. Under nio år byggde han på sin kockexamen genom att säsongsjobba bland annat i Levi och Hangö, som kock i Grankulla och i norska Aker och som kallskänka i Uleåborg.
– Jag ville lära mig så mycket som möjligt och stannade därför bara ett eller två år på varje jobb. I Uleåborg var det väl hektiskt, vi var endast två arbetstagare som jobbade med lunch och middag sju dagar i veckan, berättar Niklas.
Långa sjukledigheter
När Niklas fyllt 30 slog ögonsjukdomen till, kronisk irit (regnbågshinneinflammation) och glaukom (tidigare kallad grön starr) med för högt tryck i ögat. Synen har försämrats något på ena ögat, det andra är helt normalt. Sjukdomen framskrider långsamt och viss risk för blindhet finns. Men Niklas har tät kontakt med sin läkare och får vård.
– Upprepade långa sjukledigheter och däremellan kanske en vecka på jobb gjorde att jag fick sparken. Arbetsmiljön med os, ånga och hög värme i köket är inte bra för min ögonsjukdom.
En ögonläkare i Åbo skrev två gånger remiss till FPA för utredning om Niklas framtida bana – utan resultat. Först den tredje gången nappade det, och efter ett års väntan fick han tid för en grundlig kartläggning på Synskadades Centralförbund SCF.
– Det hade varit viktigt att få komma tillbaka in i arbetslivet så fort som möjligt. Att känna sig som ett vrak är jobbigt nog ändå, säger han.
Svårt ekonomiskt
Lättare blev det inte av att inkomsterna först sjönk med 50 procent så länge Niklas fick stöd från sitt förbund, Servicefacket PAM. Nu ger pensionsförsäkringen ett inkomstbortfall på 35 procent.
– Min sambo och jag har bostadslån. Att ha så knappt om slantar har lett till social isolering, då jag inte har råd att gå ut och träffa kompisar, berättar Niklas som tidigare sysslat med thaiboxning och innebandy, gått på gym och fiskat.
Då irititen är akut måste han hålla sig helt stilla.
– Det känns hårt och jag har lagt på mig 15 kilo. Men nu har jag en personlig tränare och ett program för att få bukt med extrakilona och få tillbaka mina muskler, säger han glatt. Och tillägger:
– Och på veckoslutet ska jag ut med kompisarna och fiska.
Fick studieplats vid Axxell
Niklas har haft god hjälp av sitt humör och sin sambo.
– Ibland har det känts som om väggarna rasar över mig. Men det har gällt att inte förlora sin framtidstro, att inte ge upp, säger han.
Att äntligen få en vecka på SCF:s center Iiris i Östra Centrum i Helsingfors gav honom en stor kick framåt. Synen undersöktes, Niklas träffade också psykolog och lärde sig olika datorprogram och om hjälpmedel för synskadade. Som kock sökte han endast på internet och sände e-post.
– Det stod klart att kockyrket inte längre gick an. Jag måste välja ett yrke som inte var superfysiskt eller i en jättesmutsig miljö.
Merkonom blev hans val och via Iiris kontaktades Axxell. Plats fanns på linjen för företagsekonomi. Niklas fick börja i december 2011 och efter hand tentera det som kurskamraterna redan gjort under de tre månaderna sedan kursstarten. I augusti får han sin examen som merkonom.
– Under praktiken april–augusti hoppas jag få plats på något större företag här i Pargas, och kanske jobb där senare. I kundtjänst vill jag vara, säger han.
Hjälp att välja nytt yrke
Niklas tycker det känns tryggt att få kontakta Eero Hyvärinen, yrkesrehabiliterare på Iiris, ifall frågor uppstår.
– Om synen ger problem i arbetslivet skräddarsyr vi program, antingen så kunden kan fortsätta i jobbet eller så hjälper vi till med yrkesbyte, berättar Hyvärinen.
Kunderna är från just under 20 till drygt 60 år. De yngsta genomgår en grundlig undersökning så de inte gör yrkesval som inte lämpar sig för deras synförmåga.
Skalan yrken är bred men i vissa, som bygg- och industrijobb, blir säkerhetsrisken för stor om synen sviktar. Lagen sätter stopp för föraryrken.
– Kontorsjobb, handeln och social- och hälsovården erbjuder många möjligheter. Är läraren à jour med behov som nedsatt syn ställer kan utbildning ges i vilken läroanstalt som helst, säger han.
En möjlighet är också specialyrkesinstitutet ARLA i Esbo som utbildar närvårdare, städare, merkonomer, datanomer, artesaner och massörer med flera.
Flera besök på Iiris
Under en orienterande period på tre dygn på Iiris i Helsingfors kartläggs behovet av rehabilitering. Kunden träffar socialarbetare, optiker, sysselsättningsrådgivare, rehabiliteringspersonal och psykolog.
Efter att i ett par månader tagit till sig informationen återvänder kunden till Iiris för att få hjälp med att realisera sina framtidsplaner, kartlägga hjälpmedel med mera. Processen utmynnar i ett utlåtande efter en slutdiskussion mellan dem som deltagit i processen på Iiris.
Över 90 procent av kunderna kommer med en betalningsförbindelse på 12–13 dygn från FPA. Resterande dygn kan användas för sysselsättningsbesök på en TE-central. Eller om kunden så önskar kommer en sysselsättningsrådgivare från Iiris med till arbetsplatsen för trepartssamtal med arbetstagaren och arbetsgivaren.
– Arbetsplatser kan anpassas efter synförmågan, bara viljan finns. De flesta arbetsgivare förhåller sig positivt, då kartläggningen visat var arbetstagarens problem finns. Också arbetskamraterna mjuknar då de får information varför allt kanske inte riktigt fungerat, säger Eero Hyvärinen.
Ingegerd Ekstrand
