Metoderna att förlänga arbetskarriärerna hittades - De var inte tillräckliga för EK
Den arbetsgrupp som dryftade reformer i arbetslivet fann metoder för att förlänga arbetskarriärerna med nästan två år, konstaterade FFC:s styrelse vid sitt möte igår. Dessutom förlänger redan pensionsreformen år 2005 och socialinpon för ett år sedan arbetskarriärerna med två år. Dessa åtgärder tillsammans överstiger klart regeringen Vanhanens krav att pensioneringsåldern skall höjas med tre år.
Statsminister Vanhanens förslag förra vintern att höja den allmänna pensionsåldern med två år skulle i praktiken skjuta upp den faktiska pensioneringsåldern med bara sju månader under motsvarande tid.
FFC hoppas nu att Vanhanens regering tar arbetsmarknadsorganisationernas lösningar under noggrant övervägande vid den fortsatta beredningen av pensions- och arbetskarriärsfrågorna. Det finns inga verkliga grunder för att höja pensionsåldern.
EK vill äta de arbetslösas matsäck
Arbetsgivarnas EK förefaller dessutom inte att nöja sig med att man lyckades finna metoder för att förlänga finländarnas arbetskarriärer med tre år fram till år 2025. Finlands Näringsliv EK krävde till förhandlingarnas bittra slut att den så kallade pensionsslussen täpps igen. Enligt EK är det den enda möjligheten att höja pensionsåldern.
Vid förhandlingarna om pensionsåldern har EK:s enda målsättning varit ekonomisk nytta, eller med andra ord att radikalt skära ner arbetsgivarnas kostnader. EK:s krav att få bort de extra dagarna i arbetslöshetsskyddet skulle bespara arbetsgivarna arbetslöshetsskyddsutgifter för drygt 100 miljoner euro per år. Det är dessa kostnader EK, i skuggan av förhandlingarna om förlängda arbetskarriärer, ville slippa. Samtidigt försökte EK skjuta över kostnaderna för arbetslöshetsskyddet på staten, dvs. skattebetalarna.
Arbetsgivarna var redo att låta de äldre arbetslösa stå för den här recessionens kostnader. EK:s krav har ingenting att göra med det ursprungliga uppdraget för de två arbetsgrupperna. Effekterna av att slopa den s.k. pensionsslussen skulle vara minimala för en förlängning av arbetskarriären. I en god sysselsättningssituation skulle det slopade skyddet förlänga den genomsnittliga arbetskarriären med mindre än en månad, vid hög arbetslöshet vore effekten några dagar.
