Massarbetslöshet hotar
FFC:s Koski: FM:s budgetförslag främjar inte sysselsättningen tillräckligt
I statens budget för nästa år krävs det fler sysselsättande investeringar och ett åtgärdsprogram för att rädda den kommunala servicen. FFC anser att finansministeriets förslag till budget är helt otillräckligt för att kunna svara på den kraftiga nedgången i världsekonomin.
&#;8211 När den privata och den utländska efterfrågan minskar är det endast staten som har möjlighet att trygga en tillräcklig efterfrågan. Nu utnyttjas inte den möjligheten. Istället för stora riktlinjer nöjer man sig med att göra interna budgetöverföringar och kringgå budgetramarna, säger FFC:s ekonom Olli Koski.
Arbetslösheten har under detta år ökat i samma takt som under 1990-talet recession. Om utvecklingen då upprepas igen har vi framför oss tre år av ökande arbetslöshet och rentav 300 000 nya arbetslösa. Om staten inte får den totala efterfrågan att öka är det rentav möjligt att en halv miljon människor mister sina jobb.
– Trots de små tecknen på återhämtning i världsekonomin är det helt klart att arbetsmarknaden har den värsta tiden framför sig. Den våldsamma ökningen av ungdomsarbetslösheten tyder tyvärr på att staten upprepar de fel som begicks under den förra depressionen, säger Koski.
FFC anser att staten i nästa års budget bör satsa mer på de ungas möjligheter till arbete och utbildning, på en aktiv arbetsmarknadspolitik och statliga investeringar. Den föreslagna ökningen på 40 miljoner för aktiveringsåtgärder är fullständigt otillräcklig i det försämrade sysselsättningsläget. Dessutom behövs ett särskilt åtgärdsprogram för att trygga den kommunala servicen.
– I och med detta budgetförslag tvingas kommunerna att skära ner välfärdstjänsterna. Kommunerna kan knappast fullfölja planerna på att bidra till exempelvis byggnadsbranschens återhämtning om de inte ens har pengar för den primära servicen, konstaterar Koski.
Större stimulansåtgärder kunde man delvis finansiera genom att täta luckor i skattebasen och en större upplåning. Erfarenheterna från 1990-talet visar att det ändå är lättare att sköta lån än att tampas med massarbetslöshet. Efter den förra recessionen tog det hela 18 år att få upp sysselsättningsgraden till den nivå som gällde före recessionen.
– I en så här usel ekonomisk situation är det helt nödvändigt att regeringen omprövar sin skattepolitik. De redan beslutna lättnaderna i egendomsbeskattning och indirekta skatter bör skrinläggas helt eller åtminstone skjutas på framtiden, föreslår Koski.
