Ledaren: Mer pengar till utbildningen tar Finland ur krisen
En högklassig utbildning på alla nivåer har varit Finlands trumfkort i den internationella konkurrensen. Det gäller inte bara den högre utbildningen vid universitet och yrkeshögskolor, utan i allra högsta grad också den grundläggande yrkesutbildningen.
Nu skrotar regeringen avsiktligt den här konkurrensfördelen samtidigt som Finland genomgår en besvärlig strukturomvandling och arbetslösheten är skyhög. Det är svårt att föreställa sig en sämre tidpunkt för att slakta utbildningen. Det Finland behöver just nu är innovationer och kunnig arbetskraft som kan ta oss ur krisen; det många finländare behöver just nu är utbildning som breddar och fördjupar deras kunnande och kan ta dem ur arbetslösheten.
FFC:s arbetslivsdirektör Saana Siekkinen påpekar att vi redan nu har 110 000 unga som saknar utbildning. Hon befarar att nedskärningarna i yrkesutbildningen kommer att leda till att tusentals studieplatser försvinner, vilket i sin tur hotar hela utbildningsgarantin för unga. Det är något som i längden kan komma att bli oändligt mycket dyrare för Finland, när en stor grupp unga aldrig kommer ut på arbetsmarknaden.
Det är inte bara unga som behöver utbildning. Livslångt lärande är nyckeln till framgång när arbetslivet förändras, nya branscher uppstår och gamla försvinner.
Samtidigt ställer invandringen krav på utbildningsväsendet. Många av dem som anländer är utbildade yrkesproffs som Finland kan ha stor nytta av, bara vi förstår att ta vara på deras kompetens.
Regeringen verkar dessvärre se flyktingströmmen som en chans att förse företagen med billig arbetskraft. Bland annat vill man skapa en ny form av inlärning i arbetet, utbildningsavtal, som skulle innebära dumpade löner och arbetsvillkor jämfört med den nuvarande läroavtalsutbildningen.
FFC:s utbildningschef Mikko Koskinen (se s. 12) konstaterar att det behövs en reform av yrkesutbildningen och mer inlärning i arbetet, men att man borde satsa på skräddarsydda och branschspecifika lösningar. I stället för att utarma inkomsterna för dem som går utbildningen borde man öka utbildningsstödet till de arbetsplatser som tar emot studerande.
I Finland har alla tillgång till utbildning på någotsånär samma villkor. Mycket tyder på att regeringen nu av ideologiska skäl monterar ner den här grundläggande delen av vårt bildningssamhälle. Terminsavgifter för icke-europeiska högskolestuderande är redan på kommande. Är nästa steg att ta betalt också av finländarna?
Jonny Smeds
