Ledaren: Det nya tjänstefolket

Den nya servicebranschen bygger inte på att man ska sälja tjänster till ett ekonomiskt hållbart pris, utan att man ska ha rätt att producera vilken tjänst som helst – som utgår från en mobilapp, såklart – utan desto mer hänsyn till lagar, avtal eller skäliga villkor.
15.12.2015 07:30
LÖNTAGAREN

Nya mobilappar som förmedlar olika tjänster dyker upp som svampar efter regn – Uber för dem som vill ha skjuts, Wolt för dem som vill ha restaurangmat levererad, Taskrabbit för dem som vill ha olika typer av hushållssysslor utförda, och så vidare.

De nya uppstartsföretagarna hyllas för sin entreprenörsanda och företagens värde skjuter i höjden, samtidigt som det visar sig att de som utför tjänsterna sällan får betalt så att de kan försörja sig. Skulden läggs inte på företagarna utan på bland annat myndigheterna (som har mage att kräva att man ska betala skatt och följa lagar) eller på facket (som hör och häpna kräver skäliga löner och arbetsvillkor).

Den nya servicebranschen bygger inte på att man ska sälja tjänster till ett ekonomiskt hållbart pris, utan att man ska ha rätt att producera vilken tjänst som helst – som utgår från en mobilapp, såklart – utan desto mer hänsyn till lagar, avtal eller skäliga villkor. Och framför ska bekvämlighetsgenerationen ha rätt att fritt konsumera tjänsterna till ett vrakpris, allt annat är att inskränka på deras frihet.

Hur det är med friheten för dem som tvingas utföra de olika sysslorna från tidig morgon till sen kväll för att kunna försörja sig, det är inte uppstartsföretagarens eller kundens problem. Åtminstone inte så länge det finns folk som är tillräckligt desperata för att utföra uppdragen för en struntsumma. Helsingin Sanomat avslöjade till exempel i november att ett av Wolts matbud fick 150 euro i handen efter att ha skjutsat restaurangportioner i 25 timmar. Och till råga på allt har de som utför tjänsterna nästan aldrig någon anställningstrygghet, sjuklön eller betald semester.

Vissa anser att problemet med att tjänsteutförarna inte kan försörja sig på sin inkomst går att lösa genom att man inför en basinkomst. När staten garanterar ett visst pengaflöde spelar det ingen roll vad man tjänar på sitt lönearbete. Men varifrån tar samhället pengarna till basinkomsten när den nya ekonomin som så glatt förmedlar tjänster inte alltid är så noggrann när det gäller att betala skatt?

Det låter som ett eko från förgångna tider – med en modern twist: Där sitter de och beställer diverse tjänster med sin mobil, de som har råd men inte anser sig ha tid, medan de som inte har något annat val springer så att svetten lackar för att kunna utföra de mest obskyra tjänster för en spottstyver.

Jonny Smeds

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.