Ledaren: Arbetsgivarna ska inte veta allt om sina anställda
Hur mycket tycker du att din arbetsgivare ska få veta om dig? I Löntagaren nr 5/16 tar vi upp både drogtester på arbetsplatsen och teknisk övervakning av anställda. Det handlar om två fenomen som blir allt vanligare i Finland, och trots att det kan tyckas handla om två vitt skilda frågor så finns det en gemensam nämnare – den personliga integriteten.
Det är lätt att motivera drogtester med att det är olagligt att använda droger, men när man sätter frågan i ett större perspektiv blir det mer komplicerat. FFC:s chefsjurist Timo Koskinen frågar sig om det är skäligt att en person som en gång har prövat på droger kan få hela sin yrkeskarriär spolierad om han eller hon åker fast i ett drogtest på arbetsplatsen.
Dessutom är det inte bara droger som syns i ett blod- eller urinprov, utan resultatet säger mycket mer om oss och våra levnadsvanor. Vilka tester kan arbetsgivaren i framtiden begära för att sålla bort icke-önskvärda personer?
Samma problematik gäller till exempel GPS-positioneringen i arbetslivet. Arbetsgivaren uppger att den använder tekniken för att övervaka sin egendom, så som fordon och maskiner. Men i verkligheten vet arbetsgivaren exakt vem som sitter i fordonet och det går att se var och med vilken hastighet personen rör sig, hur länge pauserna drar ut på tiden och rentav vad arbetstagaren äter till lunch.
Många arbetstagare ser övervakningen som en brist på förtroende från arbetsgivarens sida. Det är sannolikt också det som är motivet för en del arbetsgivare. För andra arbetsgivare handlar det mer om den ständiga jakten på bättre produktivitet och inbesparade minuter – något som i längden är ett stort hot mot arbetshälsan.
FFC:s chefsjurist Timo Koskinen målar också upp ett skräckscenario om en framtid där vi alla har mikrochips i nacken som i realtid ger arbetsgivaren all information om hur vi mår och hur effektiva vi är.
I Sverige har FFC:s systerorganisation LO och dess medlemsförbund fäst stor uppmärksamhet vid integritetsskyddet i arbetslivet de senaste åren. Facket har krävt skärpt lagstiftning och också striktare begränsningar i kollektivavtalen.
I Finland har frågan fått mindre uppmärksamhet, även om flera fackförbund har bett dataombudsmannen dra upp gränser för hurdan teknisk övervakning arbetsgivaren får ägna sig åt. Hoten mot den personliga integriteten i arbetslivet kommer ändå att vara en fråga som facket måste fästa ännu större uppmärksamhet vid i framtiden.
Jonny Smeds
