Låga lönelyft ska skapa nya arbetstillfällen
Det blir små men rättvisa löneförhöjningar och flera förbättringar i arbetslöshetsskyddet om sysselsättnings- och tillväxtavtalet träder i kraft. Parterna undertecknade förhandlingsresultatet i Helsingfors den 30 augusti och utgående från det ska förbunden nu förhandla fram nya kollektivavtal.
FFC:s ordförande Lauri Lyly är nöjd över att man lyckades nå en ovanligt rättvis överenskommelse.
– De lilla som fanns att dela ut fördelades så att de som har minst får mest. Det är ett solidariskt avtal.
Den första löneförhöjningen ger 20 euro mer i månaden för alla heltidsanställda. För en person med en månadslön på 2000 euro motsvarar det en procent, för en person med 4000 euro i månadslön 0,5 procent. Den andra förhöjningen ett år senare ger alla en allmän förhöjning på 0,4 procent.
– Också direktörerna måste delta i samhällstalkot och vara lika måttfulla i sina löner som alla andra, betonar Lyly.
Avtalet är treårigt, men det tredje årets löneförhöjningar ska parterna enas om i juni 2015. Om man inte kommer överens kan avtalet sägas upp.
Arbetsgivarnas hot om sänkta löner, förlängd arbetstid och andra försämringar lyckades undanvärjas. Avtalet medför inga direkta försämringar för arbetstagarna, påpekar Lauri Lyly.
Enligt avtalet ska arbetsmarknadsparterna förhandla med kyrkan om att flytta trettondagen och Kristi himmelfärdsdag från torsdag till lördag. Det är ändå osannolikt att kyrkomötet skulle gå med på en flytt.
De kvalitativa förbättringarna som avtalet för med sig om det träder i kraft gäller bland annat arbetslöshetsskyddet. De som blir arbetslösa får rätt till arbetslöshetsdagpenning efter fem dagar i stället för nuvarande sju. Arbetslösa får också rätt att tjäna 300 euro utan att det påverkar dagpenningen.
– Det gör det lättare att ta emot kortvariga anställningar och förbättrar utkomsten för dem som har blivit arbetslösa.
Förutom att uppgörelsen stöder löntagarnas köpkraft, för den också med sig en efterlängtad förutsägbarhet för Finlands ekonomi, påpekar Lyly.
– Uppgörelsen stärker medborgarnas beredskap att hålla i gång hemmamarknaden och förbättrar företagens exportmöjligheter, vilket i sin tur hjälper oss att få bukt med den ökande arbetslösheten, och i synnerhet ungdomsarbetslösheten.
Lyly påminner ändå om att uppgörelsen inte ensam räddar den finländska ekonomin. Företagen måste snabbt investera i både produktutveckling och marknadsföring.
Fackförbunden och arbetsgivarförbunden får nu förhandla fram branschvisa kollektivavtal utgående från uppgörelsen. Den 25 oktober tar centralorganisationerna på arbetsmarknaden ställning till hur täckande de här kollektivavtalen är. Om de anses täcka tillräckligt många branscher träder avtalet i kraft. Samtidigt verkställer staten de utlovade stödåtgärderna, bland annat förbättringarna i arbetslöshetsskyddet.
Jonny Smeds
