Kärnpunkterna i ramavtalet

FFC:s styrelse godkände 13 oktober förhandlingsresultatet om ett ramavtal. Även andra centralorganisationer har godkänt förhandlingsresultatet. Avtalet innehåller omfattande kvalitativa arbetslivsförbättringar och löneförhöjningar för två år.

Utifrån arbetsmarknadens ramavtal inleds förbundsvisa förhandlingar om tillämpningen av avtalet. För att avtalet ska ingås krävs en synnerligen omfattande täckning, som utvärderas 25 november.

Ramavtal 2011-2013 (pdf)

Avtalsperiod och löneförhöjningar

• Avtalsförhöjningarna är sammanlagt 4,3 procent under avtalsperioden: 2,4 procent under de första 13 månaderna och 1,9 procent under följande 12 månader.
• Avtalets kostnadseffekt har definierats för två perioder: för 13 månader och 8&#;821114 månader beroende på förbundens avtalsperioder och tidpunkten för löneförhöjningarna. Flexibiliteten ger möjlighet att förenhetliga avtalsperioderna.
• Ramavtalets förhöjningsprocenter innehåller ökningen av lönekostnaderna och sådana ändringar i arbetsvillkoren som har en kostnadseffekt. Hur förhöjningarna ska fördelas besluts vid förbundens förhandlingar. Centralorganisationerna har utarbetat anvisningar för eventuella tvister.
• Därtill betalas under det första avtalsåret en engångssumma på 150 euro till dem som har ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som pågått minst 3 månader. Summan som betalas till deltidsanställda löntagare står i förhållande till arbetstiden.

Utveckling av arbetslivet

• Grunderna för inhyrd arbetskraft och visstidsanställningar granskas och utifrån granskningen utarbetas ett förslag till lagstiftningsändringar före utgången av mars 2013.
• Användningen av s.k. nollavtal utreds.
• Samarbetslagen ändras så att flexibla arbetstidsarrangemang, grunderna för anställningsförhållanden på viss tid och utvecklingen av arbetstagarnas yrkeskunskap intas i personalplanerna. Förslagen gällande dessa lagändringar utarbetas före utgången av november 2012.
• Lagstiftningen om arbetarskydd preciseras så att särskild uppmärksamhet fästs vid belastningen vid skiftarbete.
• Användningen av arbetstidsbanker utreds och förslag till ändring av lagstiftningen rörande dem läggs fram före utgången av november 2012.
• För att främja lika lön görs en utredning om hur lönekartläggningarna fungerar och utifrån den läggs ett förslag om fortsatta åtgärder fram före slutet av maj 2012.

Omställningsskydd och kompetens

• Myndigheterna reserverar tillräckliga personalresurser för omställningsskyddet och processen gällande omställningsskyddet inleds i ett så tidigt skede som möjligt.
• Utbildningsfondens uppgifter och roll förnyas. Förslag om utbildningskontot som fonden administrerar och om en reform av studieledigheten läggs fram före slutet av april 2012.
• Alla arbetstagare får rätt till tre dagars utbildning med lön årligen. Systemet börjar tillämpas 1.1.2013.

Sammanjämkning av arbetslivet och familjelivet

• Faderskapsledigheten förlängs med två veckor till 54 vardagar. Faderskapsledigheten kan tas ut tills barnet fyller 2 år och den är inte beroende av föräldraledigheten. Det här förlänger ledigheten och gör den flexiblare. Fördelningen av kostnaderna bibehålls i oförändrad form och reformen träder i kraft i början av 2013.

Utkomstskydd vid arbetslöshet

• Periodiseringen av semesterersättningen upphör 1.1.2013. Detta förkortar karenstiden för uppsagda och gör behandlingen av ansökningar snabbare.
• Staten deltar i finansieringen av permitteringsdagpenningar med en andel som motsvarar grunddagpenningen i den inkomstrelaterade dagpenningen.
• Villkoren för den jämkade dagpenningen ändras fr.o.m. 1.1.2012. Ändringen gäller dem som arbetar förkortad arbetsvecka. Arbetstidsgränsen för jämkad arbetslöshetsdagpenning höjs från 75 procent till 80 procent.
• De försämringar av alterneringsledigheten som regeringen föreslagit tas tillbaka.

Ökat förtroende på arbetsmarknaden

• Parterna förbinder sig att främja god arbetsmarknadspraxis. Ett handlingsprogram om detta utarbetas före slutet av november 2012.
• Centralorganisationerna inrättar ett permanent förhandlingsorgan, som ska behandla regeringsprogrammet och centralorganisationernas gemensamma projekt, verksamhet på EU-nivå samt den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken.

Beskattning och socialförsäkringsavgifter

• Höjningen av löntagarnas arbetspensionsavgift kompenseras genom en sänkning av inkomstbeskattningen med 0,2 procentenheter år 2012.
• Regeringen avstår från en höjning av löntagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift på 0,2 procentenheter år 2012.
• Företagens samfundsskatt sänks med 1,5 procentenheter år 2012 i stället för planerade 1,0 procentenheter.