Inpo: Sextetten möts dagligen
Den s.k. sextetten, som består av arbetsmarknadsorganisationernas ledare, kommer denna vecka samman dagligen. Också de s.k. subkommittéerna förhandlar nu dagligen. Målet är att få till stånd ett förhandlingsresultat före måndagen den 11.11.
Sextetten koncentrerade sig igår på kvalitetsfrågorna. Det handlar om bl.a. arbetstider och förtroendemannens ställning. Idag inleder sextetten förhandlingarna om löner och köpkraft.
Sextetten har också behandlat frågan om hur utländska arbetares arbetsvillkor ska övervakas. FFC har i sina inpo-målsättningar föreslagit en rad återgärder med vilka man kunde få övervakningen att fungera och bli effektiv (se nedan).
Parterna är ense om att det finns brister i övervakningen av arbetstillstånd och arbetsvillkor. Däremot ser de olika på hur man ska åtgärda dessa brister. Frågan går nu vidare till den arbetsgrupp som behandlar arbetslivsfrågor.
Arbetslivskommittén börjar härnäst behandla frågan om att förbättra arbetstagarnas omställningsskydd. FFC har föreslagit att man börjar göra upp personliga socialplaner för de anställda. De åtgärder planerna innehåller skulle arbetsgivaren bekosta med ett s.k. omställningsbidrag (se nedan). På kommitténs agenda finns också de arbetarskyddsbefullmäktigades tidsanvändning och arbetstidskonton.
Tidtabell
- Målet ett förhandlingsresultat veckoslutet 9-10.11.
- FFC:s styrelse sammanträder 11.11.
- Också FTFC och Akava sammanträder 11.11.
- Förbunden önskar tre veckor för tillämpningsförhandlingar
- Målet att sluta inpo-avtal i slutet av november
- Riksdagen borde börja behandlingen av nya lagförslag i början av december.
Utlänningars arbetsvillkor under lupp
FFC anser att de utlänningar som arbetar i Finland bör garanteras arbetsvillkor som följer finländsk arbetslagstiftning och kollektivavtal. Spekulation med utlänningars arbetsvillkor kan inte tillåtas.
Missbruk med utländska arbetares arbetstillstånd och arbetsvillkor är emellertid sorgligt vanliga. Det är inte frågan om någon marginell företeelse, för år 2001 arbetade flera tusen människor "svart" utan arbetstillstånd i vårt land.
Svåra brister i kontrollen
Problemet är att den nuvarande lagstiftningen gör det möjligt att kringgå vissa arbetsgivarplikter i de fall då arbetskraften erbjuds av bemanningsföretag eller som underentreprenad från ett annat EU-land eller från länder utanför EU. Flera EU-länder, i synnerhet Tyskland, Österrike, Frankrike och Belgien har stränga straff för missbruk av utländsk arbetskraft och myndigheterna och förbunden har effektiva kontrollbefogenheter.
FFC efterlyser snabba lagändringar som förhindrar löne- och social dumpning i bruket av utländsk arbetskraft, i serviceutbudet och i underentreprenader. Då kunde vi på ett effektivt sätt förhindra att den ärliga företagsverksamheten blir lidande av spekulativ och osund konkurrens och att den grå ekonomin sprids.
FFC föreslår bl.a. följande åtgärder:
Beställarföretagets ansvar
Beställaren/huvudentreprenören ansvarar för att arbetsgivarplikterna uppfylls i hela underleveranskedjan. Detta är samtidigt en metod för förebyggande övervakning.
Fackförbundens rätt till talan
De arbetare som är kommenderade till Finland vågar sällan föra frågor om underbetalning till rättslig behandling. FFC kräver att förbunden får rätt att väcka talan å arbetstagarens vägnar.
Underbetalning straffbart
Det bör bli straffbart att betala löner som understiger nivån i kollektivavtal.
Övervakningen till inrikesministeriet
Det mest praktiska och effektiva sättet att sköta övervakningen av arbetstillstånd och arbetsvillkor är att ge ansvaret åt inrikesministeriet. För övervakningen behövs det en egen enhet med polisbefogenheter. Enheten skulle arbeta nära samman med arbetsmarknadsorganisationerna och andra myndigheter, i synnerhet arbetarskydds- och arbetskraftsmyndigheterna.
Omställningsbidrag del av socialplan
En av FFC:s centrala inpomålsättningar är att förbättra arbetarnas ställning vid uppsägningssituationer. Uppsägningsskyddet idag är synnerligen anspråkslöst jämfört med europeiskt genomsnitt.
FFC har preciserat sina mål när det gäller det omställningsbidrag som knyts till företagens socialplaner. Bidraget skulle täcka kostnaderna för en genomförd socialplan och bekostas av arbetsgivaren.
Omställningsbidraget kunde användas t.ex. till åtgärder för att undvika uppsägningar vid förändringar, för att stöda den utbildning och rehabilitering som krävs för att en arbetstagare ska kunna sysselsättas på nytt eller för att finna en ny arbetsplats. Om arbetsgivaren inte accepterar att göra upp personliga socialplaner vid uppsägningar skulle omställningsbidraget betalas direkt till arbetstagaren.
