Inpo-förhöjningarna in på kontot i februari
Löneförhöjningarna för år 2001 som ingår i inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen betalas in på kontona i februari. Under såväl 2001 som 2002 lindras inkomstbeskattningen. Om skattesänkningarna under år 2002 kom man överens om i den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen.
De nya skattekorten tas i bruk i början av februari. Beskattningen lindras även om man inte nödvändigtvis märker det då man jämför procenten för januari och februari. I januari tillämpades den sänkta förskottsinnehållningsprocent som varit i kraft sedan juni ifjol. Ifjol beslöt regeringen om skattelättnader först i början på året, vilket innebar att ändringarna inte längre kunde beaktas i skattekorten. Ändringen gjordes så att arbetsgivarna sänkte skattekortets grundprocent med en procentenhet. Den lägre procenten trädde i kraft mitt under året och blev därför större än om den hade tillämpats redan från årets början.
Löntagarnas arbetspensionsavgift har sänkts till 4,5 procent och arbetslöshetsförsäkringsavgiften till 0,7 procent och påverkar därför den inkomst man fick i handen i januari. Avgifterna inkluderas endast som avdrag i skattekortets innehållningsprocent, vilket innebär att avgifterna betalas utanpå förskottsinnehållningen. Därför märks den sänkta avgiften på sammanlagt 1/2 procentenhet redan i januari.
Inkomstökningen påverkar procenten
Den nya förskottsinnehållningsprocenten påverkas också av att inkomsterna ökat. På skattekortet har grundprocenten räknats ut så att löntagarnas inkomster 1999 höjts med sju procent. Det är på den summan beskattningen baserar sig.
Om man anser sig att förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet bör rättas till kan man kontrollera det med en procentuträknare på skatteförvaltningens Internet-webbplats www.vero.fi ger kontrollen en lägre skatteprocent än den på skattekortet kan nytt skattekort fås från skattebyrån.
Den statliga inkomstskatteskalan har ändrats en hel del från ifjol genom att den lägsta inkomstklassen försvunnit och inkomstgränserna höjts så att inkomstskatt till staten erläggs först då den först då den beskattningsbara årsinkomsten uppgår till minst 66 000 mark. Dessutom sänks skatteprocenten på skalan med en procentenhet i alla utom den högsta inkomstklassen, där den sänks med en halv procentenhet (tabell 1). Staten inkomster från beskattningen torde minska med 5,5 miljarder mk. Av den summan beräknas inflationsjusteringen på tre procent stå för 1,4 miljarder mark.
Statens inkomstskatteskala år 2001
Beskattningsbar Skatt vid Skatt på inkomst sominkomst nedre gränsen överstiger nedre gränsenmk mk % 66 000 50 14 85 000 2 710 18 117 000 8 470 24 184 000 24 550 30 325 000 66 850 37
Lättnader för låginkomsttagare
Avdraget för inkomstens förvärvande ändras strukturellt så att avdraget görs också för låga löneinkomster. Avdraget var tidigare 3 procent av löneinkomsten och högst 2 400 mk men stiger nu till 2 700 mk. Om utgifterna för inkomstens förvärvande är större än det bör kvitton företes för skattemyndigheten. I och med att avdraget för inkomstens förvärvande ändras beräknas statens och kommunernas skatteintäkter minska med uppskattningsvis 580 miljoner mark.
Också i den kommunala beskattningen ändras inkomstavdraget så att låginkomsttagare gynnas. Inkomstavdraget höjs från 20 till 35 procent på årsinkomster över 15 000 mark Hela avdraget på 9 800 fås redan för en årsinkomst på 43 000 mark (bild 1). Ändringen sänker kommunernas skatteintäkter med drygt 200 mmk.
Kommunalbeskattningen "ansiotulovähennys"
Kommunalskatten ligger i genomsnitt på 17,68 procent, d.v.s. 0,02 procentenheter högre än ifjol. Totalt 41 kommuner höjde medan 6 kommuner sänkte kommunalskatteprocenten.
Skattelättnad på 200 mk/mån för medelinkomsttagare
Skatteuppgörelserna för år 2001 höjer den inkomst löntagaren får i handen relativt sett lika mycket, med ca tre procent, på nästan alla inkomstnivåer. Nettoinkomsterna stiger proportionellt mest om årslönen är på 20 000 - 40 000 mark. Av tabell 2 framgår hur skatteuppgörelsen påverkar olika inkomstnivåer. För låginkomsttagare är skattelättnaden ca 100 mk, för medelinkomsttagare 2 000 mk och för höginkomsttagare 400 mark i månaden. Beräkningen har gjorts enligt den slutliga beskattningen. De löneförhöjningar, som i de flesta branscher utbetalas i februari då det nya avtalet träder i kraft, har inte heller beaktats.
Gottgörelse för kommunerna
Skatteuppgörelsen för år 2002 höjer nettoinkomsten med ca 1 procent. Exklusive de löneförhöjningar som utbetalas i början av mars ökar löntagarnas nettoinkomster med ca 1 procent. Skattelättnaden gäller främst löneinkomster, för vilka statlig inkomstskatt erläggs (tabell 2).
Hur skattelättnaden inverkar på lönerna
(löneförhöjningar har inte beaktats)
Brutto- Ändring i nettolönlön år 2001 år 2002mk/mån % mk/mån % mk/mån 4 000 3,2 102 0,2 6 6 000 2,7 125 1,2 55 8 000 2,7 158 1,5 8610 000 2,7 186 1,5 10512 000 2,8 225 1,5 12414 000 2,8 248 1,5 14216 000 3,0 297 1,6 16118 000 2,9 321 1,6 18020 000 2,9 344 1,6 19825 000 2,9 403 1,7 24530 000 3,1 496 1,7 285
Skatteprocenten på statens inkomstskatteskala sänks med 1 procentenhet. Den lägsta inkomstgränsen på skatteskalan höjs till ca 68 400 mark. Ändringen minskar statens skatteintäkter med 2,8 miljarder mark.
Maximibeloppet för inkomstavdrag i kommunalbeskattningen höjs till 12 360 mark då årsinkomsten är 75 000 mark (bild 1). Skatteintäkterna minskar med en miljard mark, av vilka kommunernas andel utgör 880 mmk.
Kommunernas inkomstförlust lindras genom att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna uppskjuts med ett år så att den sista raten, ca 600 miljoner mark, betalas år 2002. Dessutom sänks kommunarbetsgivarens och församlingarnas folkpensionsavgift så att nettoeffekten på kommunernas ekonomi blir ca 250 mmk.
Ekonomist
Helena Pentti
