Initiativarvoden lönar sig – men är ändå sällsynta
På de arbetsplatser där personalen belönas för initiativ kommer arbetstagarna med fyra gånger så många förbättringsförslag som på arbetsplatser som inte betalar initiativarvoden. Det visar FFC:s färska arbetslivsbarometer.
Arvoden är alltså ett fungerande sätt att få arbetstagarna att dela med sig av sina idéer. Arvoden ökar personalens engagemang också på sådana arbetsplatser där de anställda mår dåligt, påpekar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.
– Arbetstagarna är de största experterna på sitt eget arbete. För att bättre kunna utnyttja den expertisen lönar det sig att avtala med personalen om ett lokalt belöningssystem, säger han i FFC:s pressmeddelande.
Trots det visar FFC:s barometer att endast 17 procent av medlemmarna i FFC-förbunden jobbar på arbetsplatser där man belönar arbetstagare som kommer med initiativ. Av de arbetsplatser som har ett system med initiativarvoden betalar de allra flesta ut arvoden endast för initiativ som leder till konkreta åtgärder och förbättringar. Enstaka arbetsplatser betalar ut arvoden för alla initiativ.
Två tredjedelar av dem som har kommit med initiativ uppger i arbetslivsbarometern att deras initiativ har lett till åtgärder på arbetsplatsen. Ändå har endast 14 procent av alla dem som har kommit med initiativ på arbetsplatsen belönats med ett initiativarvode.
Klart vanligast är det med initiativarvoden inom industrin och transportsektorn där 25 respektive 22 procent av dem som svarade på enkäten uppger att det finns ett sådant system på den egna arbetsplatsen. Inom den offentliga sektorn är andelen 13 procent och inom den privata servicesektorn nio procent.
Fler är missnöjda
I offentligheten kräver arbetsgivarna att produktiviteten ska höjas genom försämrade arbetsvillkor eller lägre löner. I stället borde man satsa på att sporra de egna arbetstagarna att komma med förbättringsförslag, påpekar Juha Antila.
– Produktiviteten ökar oftast när man på arbetsplatsen gör så att arbetet, tjänsterna och processerna löper smidigare.
Juha Antila påpekar att det inte bara är initiativarvoden som uppmuntrar arbetstagarna att komma med förbättringsförslag. Också resultatpremier tjänar samma syfte. En fjärdedel av FFC:arna uppger att de jobbar på en arbetsplats som har någon form av resultatpremie.
Oroväckande är att en allt större del av arbetstagarna anser att de inte har tillräckligt goda möjligheter att påverka sitt eget jobb. En majoritet av FFC:arna är visserligen hyfsat nöjda med sina påverkningsmöjligheter, men andelen som är missnöjda har fördubblats under de senaste två åren.
Arbetslivsbarometern är en större enkät som FFC låter göra vartannat år. För barometern intervjuade Innolink Research 1200 medlemmar i de FFC-anslutna fackförbunden i våras.
FFC:s arbetslivsbarometer 2016 – Palkkio rohkaisee kehittämään (på finska)
Juha Antila i bloggen Uusi kulma: "Tuottavuusloikkaan palkitsemalla eikä heikentämällä" (på finska)
