Ingredienser till ett bättre arbetsliv
I kollektivavtalen bestäms arbetets pris medan arbetarskyddet och företagshälsovården fastställs i lag. Kännetecknen på ett gott arbete finns alltså, men de är utspridda. Nu har FFC sammanställt de olika kännetecknen i publikationen Gott arbete. Samtidigt har man tagit fram en måttstock på ett gott arbete.
− Vi tänker ofta att ett gott arbete innebär att missförhållanden som arbetsolyckor eller utnyttjande inte förekommer. Men avsaknaden av problem eller olyckor betyder inte i sig att ett arbete är gott, säger FFC:s utvecklingschef Juha Antila.
Med hjälp av FFC:s måttstock kan man mäta nivån på arbetslivet och följa upp utvecklingen. Men Juha Antila påpekar att måttstocken inte mäter om själva arbetsplatsen är bra eller dålig. Det är frågan om hur en enskild arbetstagare upplever situationen.
Juha Antila tror att vi går mot ett allt bättre arbetsliv, trots att utvecklingen ibland är långsam.
− Förtroendemännen på arbetsplatserna spelar här en nyckelroll. Om man på arbetsplatserna endast hårt bevakar kollektivavtalen och käbblar, så sker inte någon större utveckling. Men om förhandlingsrelationerna är i skick och förtroendemannen har en vision om vad ett gott arbete är och hur arbetet kan förbättras, då går allt smidigt framåt.
Att ha, att älska, att vara
Vad innebär då ett gott arbete? Juha Antila citerar sociologen Erik Allardt, som har sammanfattat välfärd i tre verb: att ha, att älska, att vara. De står för materiell välfärd (att ha), relationer (att älska) och att man kan påverka sitt liv (att vara). Juha Antila menar att dessa tre begrepp också är utmärkande för ett gott arbete och välbefinnande i arbetet.
Även i arbetslivet innebär begreppet ”att ha” materiell välfärd, det vill säga mat och hälsa och annat som ger grundtrygghet; att lönen räcker till för det dagliga livet och att det inte sker arbetsolyckor.
”Att älska” innefattar allt socialt umgänge. Här har det skett en explosionsartad förändring under de senaste åren. Dagens arbetsliv kräver ett helt annat slag av sociala färdigheter än i gårdagens fabriker, där samma produkt tillverkades år efter år. Juha Antila anser att vi inte riktigt har förstått vad den här förändringen av arbetslivet innebär.
− I dag är arbetet organiserat i team och nätverk, det finns samarbetspartner och underleverantörer. Det väller in fler e-postmeddelanden per dag än vad vi tidigare fick brev per månad. Det är få som arbetar ensamma så att de inte under arbetsdagen måste kommunicera med någon.
Arbete av mänskliga mått
Juha Antilas tolkning av Allardts ”att vara” är att vi ska få vara människor också i vårt arbete. Om arbetet är av mänskliga mått, det vill säga inte är för svårt eller tungt eller alltför lätt, då är det ett gott arbete för den som utför det.
Är arbetet meningsfullt, klarar man sitt jobb bra, kan man utvecklas både som person och yrkesmänniska? Kan man påverka sitt arbete, orkar man med jobbet nu och allt längre i framtiden? Allt det här är faktorer som påverkar hur motiverad man är, hur man trivs på jobbet och hur produktiv man är.
Aino Pietarinen (översättning: Christina Tallberg)
