Högre pensionsålder – bättre pensioner
Parterna på arbetsmarknaden kom i slutet av september överens om årtiondets stora socialpolitiska reform, pensionsreformen som ska träda i kraft år 2017. Enligt FFC:s ordförande Lauri Lyly nådde man en bra kompromiss, även om man var tvungen att gå med på en höjning av pensionsåldern.
– FFC:s centrala målsättning var att trygga pensionerna för dem som nu är unga. Lika viktigt var det att måna om att också de äldre arbetstagarna värdigt kan gå i pension.
Från år 2017 kommer pensionsåldern stegvis att stiga från 63 till 65, och också därefter fortsätter den att stiga i takt med att den förväntade livslängden ökar.
Eftersom man jobbar längre, kommer man också att tjäna in mer pension. Det betyder att pensionerna stiger. De nuvarande höjda intjäningsprocenterna för äldre arbetstagare slopas. I framtiden kommer intjäningsprocenten att vara 1,5 procent under hela tiden i arbetslivet. De som orkar jobba över den nedre åldersgränsen för pension kommer ändå att få en förhöjning på 0,4 procent per månad. För en person som jobbar ett extra år höjs alltså hela den intjänade pensionen med 4,8 procent.
Gott och ont i reformen
På fältet får framför allt höjningen av pensionsåldern kritik. Däremot är man relativt nöjda med hur pensionen i framtiden tjänas in.
– Inte är det roligt att pensionsåldern höjs. Men det finns också positiva saker i reformen, till exempel att man börjar tjäna in pension redan vid 17 års ålder, säger Bo Vilander från Metallförbundet som sitter i FFC:s fullmäktige.
– Folk är inte glada över att pensionsåldern höjs. Det är tillräckligt svårt att nå den nuvarande pensionsåldern när jobbet är slitsamt, tillägger Benita Julin som är suppleant i FFC:s fullmäktige och ledamot i Träfackets fullmäktige.
Att nivån på pensionerna stiger gynnar framför allt lågavlönade som i dag har svårt att klara sig på sin pension.
– Det är klart att det motiverar lite att pensionen blir bättre, men samtidigt är arbetsbördan stor och många är stressade över om de ska få behålla jobbet, säger Mikaela Luoma som sitter i JHL:s representantskap.
Akademikercentralen Akava stannade utanför uppgörelsen på grund av att de höjda intjäningsprocenterna slopas, och har sagt att reformen missgynnar akademikerkvinnor som är borta från arbetslivet i långa perioder. Bo Vilander anser däremot att systemet blir mer rättvist när samma intjäningsprocent gäller för alla.
– Det är det absolut bästa alternativet.
Det gamla systemet gör att äldre personer som drabbas av arbetslöshet går miste om stora summor – ett vanligt problem inom FFC-branscherna.
Svårt att bedöma belastningen
Att pensionsåldern höjs kompenseras av en så kallad arbetslivspension, som man kan ansöka om ifall man har jobbat i minst 38 år och har haft ett fysiskt eller psykiskt belastande jobb. Det är ännu oklart vilka kriterier som kommer att gälla, vilket bekymrar de aktiva på fältet.
– Om prövningen ska göras individuellt blir det antagligen som med arbetsolycksfall, att den som ger ett utlåtande aldrig träffar personen, säger Karita Pihlström som sitter i Metallförbundets fullmäktige.
– Många tycker att de själva har det tyngsta jobbet, trots att grannens jobb kanske egentligen är tyngre, tillägger Bo Vilander.
I uppgörelsen kom man också överens om andra åtgärder som ska gynna äldre arbetstagare. Bland annat stiger nivån på invalidpensionerna. Pensionsslussen förblir oförändrad och deltidspensionen ersätts med en partiell förtida ålderspension som man kan lyfta från 61 års ålder.
Det viktigaste skulle ändå vara om arbetslivet kunde förändras så att folk orkar jobba längre, påpekar de aktiva.
– När antalet anställda minskar blir de som är kvar tvungna att jobba så mycket de orkar. Då måste man satsa mer på välmående, säger Nina Öström som sitter i Servicefacket PAM:s representantskap.
– Finns det jobb i framtiden, och dessutom sådana jobb som de äldre klarar av? frågar sig Mikaela Luoma.
Engagerar inte unga
Pensionsreformen gjordes för att också de som nu är unga ska kunna lita på att de får pension. SAKKI, förbundet för yrkesstuderande, anser att reformen är ett steg i rätt riktning, men Nina Öström från PAM är inte övertygad om de här åtgärderna räcker.
– Jag är född 1976 och jag tror att mycket kommer att hända innan jag får gå i pension.
Osäkerheten kring framtiden gör att många yngre har svårt att sätta sig in i pensionsfrågor.
– De tänker helt enkelt inte på något som är så långt i framtiden. De som har små barn har helt andra utmaningar i vardagen.
Pensionsreformen godkändes i FFC:s styrelse med rösterna 16–4. Emot röstade transportfacket AKT, Byggnadsförbundet, Livsmedelsarbetareförbundet SEL och kabinfacket SLSY.
Om reformen godkänns av riksdagen träder den i kraft 2017.
Jonny Smeds
