Fullmäktiges resolution från mötet den 22-23 november
Fullmäktige förutsatte på sitt vårmöte att FFC:s styrelse utreder möjligheterna att sluta ett inkomstpolitisk helhetsavtal som stöder sysselsättning, ökar löntagarnas köpkraft och medför kvalitetsreformer i arbetslivet. Det förhandlingsresultat som har uppnåtts motsvarar de uppställda målen i tillräckligt hög grad. Viktigast är att det inkomstpolitiska avtalet för med sig stabilitet och förutsägbarhet i en osäker ekonomisk situation.
Avtalet och regeringens sysselsättningsprogram stöder sysselsättningen och ökar löntagarnas köpkraft. En smidigare tolkning av tabell- och riktlönerna gör det möjligt att i förbundsförhandlingarna utveckla och upprätthålla nödvändiga lönesystem.
Då den partiella vårdledigheten ökar underlättas samordnandet av arbete och familjeliv och så satsar man på vuxenbefolkningens kompetensutvecklingsprogram. Övervakningen av utländska arbetares arbetsvillkor effektiveras och de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar förbättras. Fyra timmars minimiarbetstid och solidariska löneförhöjningar ger framför allt arbetarna i kvinnodominerande branscher rättvisa. Kvalitativa reformer vore svåra att få till stånd utan en inkomstpolitisk helhetsuppgörelse. Ett gott samarbete mellan löntagarorganisationerna var en viktig förutsättning för att uppnå målen.
Arbetsgivarnas hårdnackade attityd förhindrade framgångar när det gällde spelregler för resultat- och vinstlöner och förkortad arbetstid i oavbrutet skiftarbete. Målet att stärka löntagarnas omställningsskydd förverkligades bara delvis. Vid fortsatta trepartsförhandlingar ska man säkerställa att de personliga sysselsättningsprogrammen medför verkliga möjligheter till omskolning och omplacering.
Löntagarsidan bevarar målsättningen att öka företagens ansvar vid företagsarrangemang som leder till uppsägningar och att förbättra arbetstagarnas omställningsskydd. Ytterligt preciserade kommer de här frågorna att finnas på agendan vid nästa förhandlingsrunda.
Arbetsgivarna fördröjde förhandlingarna så pass att det blev ont om tid för förbundsförhandlingar, men den tiden ska utnyttjas desto effektivare. Arbetsgivarförbunden bör vara redo att uppriktigt försöka finna branschvisa tillämpningar som gör det möjligt att säkerställa att tjänste- och kollektivavtal kan ingås på basen av förhandlingsresultatet.
EU utvidgas den 1 maj 2004. Företagarnas sociala ansvar innebär bl.a. att man tillämpar finländska arbetsvillkor också på utländsk arbetskraft. Regeringen måste utan dröjsmål vidta de åtgärder som föreslås i inkomstuppgörelsen för att effektivera övervakningen av anställningsförhållandena. Det bör betraktas som ett diskriminationsbrott att underlåta att följa arbetsvillkorens miniminormer, och fackförbunden bör ges ökade befogenheter att försvara också de utländska arbetarnas rättigheter. Fullmäktige önskar att en utlänningslag brådskande avlåts till riksdagen, som medger att arbetstillstånden kan övervakas effektivare .
Kommunikationsministeriets planer på att öka konkurrensutsättningen inom trafiken och privatisera nationalförmögenheten bör förhindras, om inte trafiksäkerheten, den offentliga servicens funktionsduglighet eller miljöns tillstånd ska äventyras. Oljekatastrofen i Spanien visar vart likgiltighet, skatteparadis och bruk av lönedumpad arbetskraft, liksom bristen på reglering, kan leda när det är som värst.
