Från små brister till fullständig likgiltighet

Stämningen är nästan högtidlig när inspektör Katja Savolainen inleder en arbetarskyddsinspektion på ett apotek i centrum av Helsingfors. Hon tas emot av apotekaren Eeva-Kaisa Mäki-Moijala, arbetarskyddsfullmäktige Minna Soidinsalo och provisorn Kaisa Knuutila, som ansvarar för datasekretessfrågor. För alla tre är inspektionen den första som de är med om under sin tid i arbetslivet.

– Det är en spännande och intressant upplevelse. Jag har inte tidigare varit med om någon arbetarskyddsinspektion, trots att jag har varit länge i arbetslivet och har varit både arbetarskyddschef och arbetarskyddsfullmäktig innan jag blev apotekare, säger Eeva-Kaisa Mäki-Moijala.

Katja Savolainen inflikar att hennes arbete som arbetarskyddsinspektör är intressant och givande.

– Jag får god insikt i arbetslivet när jag besöker olika arbetsplatser och träffar många människor. Det mest givande med jobbet är att jag har möjlighet att påverka att arbetsplatserna är säkra och att de inte äventyrar hälsan.

Katja Savolainen har jobbat som arbetarskyddsinspektör vid Södra Finlands regionförvaltningsverk i fyra år. Hon är inspektör inom handelsbranschen och har dessutom specialiserat sig på inspektioner gällande arbetshälsan. I fjol gjorde hon nästan 80 inspektioner.

– På endast tre av arbetsplatserna fanns det ingenting att anmärka på.

Oftast är bristerna små och då ges en anvisning. Att bristerna åtgärdas kontrolleras sedan genom en skriftlig utredning eller en ny inspektion till exempel ett år senare. Är bristerna allvarligare ges en uppmaning om att de måste rättas till inom utsatt tid.

Observationerna är viktigast

Katja Savolainen säger att arbetsgivarna huvudsakligen är positivt inställda till inspektionerna. Merparten av inspektionerna görs så att man meddelar om dem på förhand, men överraskningsinspektioner görs också. Katja Savolainen anser att båda behövs.

– Problemet med inspektioner som görs utan förhandsanmälan är att arbetsgivaren inte alltid är på plats när jag kommer till arbetsplatsen. Men när man kommer överens om tidpunkten i förväg har man förstås möjlighet att ordna så att situationen ser bättre ut än vad den är i verkligheten.

Vid inspektionerna diskuterar Katja Savolainen alltid med arbetstagarna, oftast med den person som är arbetarskyddsfullmäktig. Men det räcker inte med diskussioner och genomgång av papper.

– En viktig del av inspektionerna är de observationer som görs. Man måste noggrant skriva ner allt man ser.

På apoteket går Katja Savolainen först igenom den viktigaste informationen om företaget: när det är grundat, antalet anställda, vilken form av anställningsförhållande personalen har och om arbetsgivaren hör till sitt branschförbund. Om arbetsgivaren är oorganiserad och det finns ett allmänbindande kollektivavtal för branschen, kontrollerar inspektören att avtalet följs.

Vid diskussionerna framkommer det att apoteket har en filial med några anställda. Eftersom apoteket sammanlagt har över tjugo anställda ska det finnas en arbetarskyddskommission. En sådan finns inte nu, men man lovar att inrätta en.

Arbetslivet har polariserats

Arbetstagarna upplever att den psykiska belastningen har ökat, vilket syns vid inspektionerna.

– Arbetslivet har blivit råare och mer polariserat. Ytterligheterna syns tydligare, säger direktör Kaarina Myyri-Partanen vid Södra Finlands regionförvaltningsverk.

Hon har erfarenhet av arbetarskyddet ända sedan 1980-talet. Arbetslivet har genomgått stora förändringar på 30 år.

Bland arbetsgivarna finns det allt fler som förstår vikten av arbetarskyddet, och att man måste satsa på arbetshälsan om företaget ska nå framgång. Men å andra sidan har antalet företag som inte sköter sig ökat.

– Den professionella ekonomiska brottsligheten har ökat, och som en följd har konkurrensläget blivit råare inom vissa branscher. Det leder till verkligt skrupelfri verksamhet där man inte bryr sig om arbetarskyddsbestämmelserna.

I södra Finland gjordes cirka 10 000 arbetarskyddsinspektioner år 2013. Kaarina Myyri-Partanen berättar att de arbetsplatser som inspekteras väljs utifrån branschvisa analyser. Speciellt har man ögonen på branscher där man vet att riskerna är stora.

Katja Savolainen och Kaarina Myyri-Partanen betonar att det främsta syftet med inspektionerna är att se till att arbetsplatsens egen arbetarskyddsverksamhet fungerar. De mest bestående resultaten fås när arbetsgivarna förstår att en hälsosam och säker arbetsmiljö också ligger i deras intresse.

En titt i städskrubben

Katja Savolainen granskar noggrant medicinlagret, butiken och personalrummet. Hon tittar också in i städskrubben.

Hon granskar arbetsbordens ergonomi, lokalens belysning och att det är fri passage i utrymmena. Apotekare Eeva-Kaisa Mäki-Moijala berättar att de anställda använder hjälpmedel när de lyfter medicinlådor.

Inne i själva apoteket kontrollerar Katja Savolainen temperaturen och att det inte är halt på golvet. Kassan finns nära ytterdörren och på vintern är där dragigt.

– Vi har skaffat ylletröjor till alla och också skruvat upp värmen i den delen av apoteket. När det är riktigt kallt kan de som jobbar i kassan ha tunna handskar, säger Eeva-Kaisa Mäki-Moijala och tillägger att ingen behöver sitta långa stunder i kassan, utan man turas om.

Personalrummet är litet men snyggt. Provisor Kaisa Knuutila säger att rummet ändå är tillräckligt stort, för vanligen äter endast några anställda åt gången.

– Det finns kylskåp, möjlighet att värma mat och en vattenkran, noterar Katja Savolainen.

Två omklädningsrum och två toaletter finns också. För närvarande arbetar en manlig farmaceut på apoteket, alla andra är kvinnor.

Arbetarskyddsfullmäktige Minna Soidinsalo är apoteksbiträde och hon jobbar för det mesta vid apotekets filial.

– Personalrummet är större där, men eftersom vi endast är några få i personalen så äter vi ändå i tur och ordning.

Småföretagarna behöver mer information

Arbetarskyddsinspektörerna blir särskilt ofta kontaktade av folk från servicebranschen och små arbetsplatser. Det är vanligt att småföretagare vill ha information om arbetarskyddsbestämmelserna.

När anställda kontaktar arbetarskyddsinspektörerna handlar två tredjedelar av fallen om oklarheter med anställningsförhållandet. Endast en liten del av samtalen gäller diskriminering, mobbning och osaklig behandling, även om allt fler har börjat ta kontakt i dessa frågor.

– Det tar förhållandevis mycket tid att reda ut sådana fall, säger Kaarina Myyri-Partanen.

Hon medger att inspektörerna ibland saknar kraftigare verktyg för att få bukt med arbetsgivare som inte bryr sig om arbetstagarnas hälsa. Allvarliga försummelser polisanmäls av arbetarskyddsmyndigheterna. En del av fallen går till domstol, och då kan arbetsgivaren dömas till böter.

– I vissa fall är böterna rätt små, men det har ändå blivit vanligare med bötesstraff på senare tid.

Kaarina Myyri-Partanen efterlyser en försummelseavgift. I samband med inspektioner av beställaransvaret har arbetarskyddsförvaltningen redan rätt att utfärda försummelseavgifter, och erfarenheterna är goda.

Hon påminner om att resurserna för arbetarskyddet är goda och arbetarskyddets är nivå hög om man jämför med andra europeiska länder.

– I dagens ekonomiska läge är det inte realistiskt att tro att vi kan få mer resurser. Däremot är det viktigt att vi använder våra resurser effektivare. För att lyckas med det borde regionförvaltningsverken samarbeta mer.

Viktigt att prioritera

Katja Savolainen är en av elva inspektörer som övervakar handelsbranschen i södra Finland. De hinner inspektera endast en bråkdel av butikerna. Därför är det viktigt att omsorgsfullt välja vilka affärer som inspekteras.

Apoteken får sällan besök av inspektörerna, men i år har man valt att inspektera apoteken på grund av hotet om våld och risken för att personalen sticker sig på använda sprutor.

– Vid inspektionerna försäkrar man sig om att arbetsgivaren har fungerande metoder för att förebygga olycksfall i arbetet och att arbetsgivaren kan sörja för de anställdas säkerhet, säger Katja Savolainen.

Pirjo Pajunen  (översättning: Christina Tallberg)