Finländska löntagare får en allt mindre bit av kakan
I Finland ökar nationalprodukten i snabb takt men löntagarna hänger inte med i farten. Lönernas och arbetstagarnas socialskyddsavgifters andel av nationaprodukten sjönk ifjol till historiska 57 procent.
Finland har ramlat av den nordiska kälken och befinner sig nu på Spaniens nivå. En ännu mindre bit av kakan får löntagarna i EU-länderna Irland, Frankrike, Portugal, Grekland och Italien. Den allra största biten av den gemensamma kakan får de svenska och danska löntagarna.
Enligt Statistikcentralens tidningen "Hyvinvointkatsaus" är det de moderata löneförhöjningarna i kombination med företagens goda resultat som gjort att Finland rutschat ned till samma nivå som Spanien. I bakgrunden spökar också lågkonjunkturen i början av 90-talet.
Under det förra decenniet ökade arbetsproduktiviteten enormt mycket, på den privata sektorn med 40 procent åren 1990-99, d.v.s. med ca fyra procent i året. Arbetskraftskostnaderna steg dock med endast 20 procent, eller 1,3 procent i året.
Löntagarnas andel av den nationalekonomiska kakan har minskat i många EU-länder under senare år, i Finland har minskningen emellertid varit verkligt kraftig. Enligt Pekka Sauramo, forskare vid löntagarnas forskningsanstalt, har den höga arbetslösheten och den finländska av tradition solidariska lönepolitiken haft en avgörande inverkan.
Fördelningsförhållandet bör ses över
Pekka Sauramo drar den slutsatsen att fördelningen av kakan i dag inte kan anses normalt. Han anser att den bättre ekonomiska prestationsförmågan förr eller senare också borde återspeglas i tjockleken på den skiva som finländaren i gemen erhåller. Dagens fördelning av kakan kan inte heller fungra som en norm för lönekraven i framtiden.
En knepig fråga är vad som kan anses vara en "lämplig" andel av nationalprodukten för lönerna. Ilja Kavonius, överaktuarie vid Statistikcentralen, anser det ligga förnuft i att de finländska löntagarna får en lika stor bit av kakan som den löntagarna i Tyskland, Norge, Sverige och Danmark i dag kommer i åtnjutande av.
Källor
Talous & yhteiskunta 3/2000
Hyvinvointikatsaus 1/2001
Pirjo Pajunen
