FFC:s styrelse godkände förhandlingsresultatet

FFC:s styrelse godkände vid sitt möte idag ett förhandlingsresultat som grund för en ny inkomstpolitisk helhetsuppgörelse. Enligt förhandlingsresultatet förverkligas FFC:s viktigaste målsättning: att förbättra löntagarnas skydd vid omställningar i företagen. Man gjorde också vissa framsteg visavi två övriga huvudmålsättningar, beställaransvaret och fackförbundens rätt att väcka talan. Avtalsförslaget innehåller också klara förbättringar i de förtroendevaldas ställning. Löneuppgörelsens kostnadseffekt är i genomsnitt 2,5 procent år 2005 och 2,1 procent år 2006.

Den solidariska profilen bevaras

Avtalsperioden föreslår bli 2,5-årig så, att perioden börjar den 16.2.2005 och utgår den 30.9.2007. Löneförhöjningar genomförs den 1.3.2005 och den 1.6.2006. Förslaget till löneförhöjningar innehåller under det första avtalsåret löneförhöjningar enligt blandlinjen och det andra året enligt procentlinjen. En förbundspott betalas bägge åren, en jämställdhetspott det andra avtalsåret. Löneförhöjningsmodellen är solidarisk, för den ger tackvare jämställdhetspotten relativt sett större förhöjningar åt småinkomsttagarna också under det andra avtalsåret.

2005: kostnadseffekt 2,5 procent

• 18 cent/h eller 30,06 euro/mån, ändå minst 1,9 procent
• förbundspott 0,6 procent

2006: kostnadseffekt 2,1 procent

• allmän förhöjning 1,4 procent
• förbundspott 0,4 procent
• jämställdhetspott 0,3 procent

Indexklausul och förtjänstutvecklingsgaranti

Avtalet innehåller rekommendationer om riktlöner och om tillämpningen av förbundspotten, en indexklausul och en förtjänstutvecklingsgaranti. Riktlönerekommendationen är likalydande som i gällande inpo. Om förbundspotten konstaterar man att den kan användas för att förnya och upprätthålla lönesystemen.

Beträffande spelreglerna för att ta i bruk resultatavlöning kom man en liten bit på väg i förhandlingarna, eftersom man beslöt att avgöra detta i samband med att man utvecklar den lokala avtalsverksamheten.

Viktigaste målen förverkligas

Förhandlingsresultatet ger uppsagda ett omställningsskydd vid uppsägningar och förbättrar förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges ställning. Den svåraste kvalitetsfrågan blev beställaransvaret och fackförbundens rätt att väcka talan. Också i de här frågorna gjorde FFC ändå vissa framsteg.

Skydd vid omställningar i arbetslivet

Arbetstagare inom den privata och den offentliga sektorn, som sägs upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker, får rätt till ett personligt sysselsättningsprogram och förhöjd utbildningsstöd, som arbetsgivarna gemensamt bekostar. Sysselsättningsprogrammet görs upp av arbetskraftsmyndigheterna. Utbildningsstödet betalas ut ur arbetslöshetskassan, och det finansieras genom en förhöjd arbetslöshetsförsäkringsavgift som arbetsgivarna betalar.

För att få ett individuellt sysselsättningsprogram kräver det att den uppsagda har en arbetshistoria på minst tre år. För att de som är anställda på viss tid ska få ett eget sysselsättningsprogram krävs att de har arbetat tre år för samma arbetsgivare, i en eller flera olika repriser. En förutsättning för stödet är att den uppsagda har varit medlem i en a-kassa i minst tio månader.

Avlönad ledighet för att söka jobb

Arbetstagaren har under uppsägningstiden rätt till avlönad ledighet i 5-20 dagar, beroende på uppsägningstidens längd, för att söka nytt jobb eller utbildning. Efter anställningens slut har de arbetstagare som deltar i sysselsättningsprogrammet rätt till utbildningsstöd under maximalt 185 dagar. Stödet påverkar inte den förhöjd förtjänstdelen (avgångsvederlaget).

Utbildningsstödet är 65 procent av skillnaden mellan dagslönen och arbetslöshetsdagpenningens grunddel. Om arbetstagarens månadsinkomst överstiger 2 084,40 euro är stödet 37,5 procent för den överstigande delen. Med en månadsinkomst på 2 000 euro är den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen och utbildningsstödet sammanlagt 1 408,68 euro i månaden, vilket är nästan 300 euro mer än blotta arbetslöshetsersättningen.

Ökat beställaransvar

Beställarens, t.ex. huvudentreprenörens ansvar ökas genom avtal och lagändringar. Lagändringen bereds i arbetsministeriets trepartskommitté, den s.k. ULTEVA II -kommittén. Organisationerna tillsätter därtill en särskild arbetsgrupp för att finna metoder för att förhindra grå ekonomi i hyresarbeten och underentreprenader. Arbetsgruppen ska ha sitt förslag klart den 30.11.2005.

Dessutom enades parterna vid förhandlingarna om att centralkriminalpolisens enhet för övervakning av grå ekonomi ska bli permanent och om att myndighetssamarbetet ska intensifieras för att bättre kunna bekämpa den grå ekonomin. En reform av lagen om offentliga uppköp kommer att medföra att kollektivavtalsfrågor beaktas i enlighet med ILO:s konventioner.

Frågan om rätt att väcka talan utreds

En trepartskommitté tillsätts för att grunna över utländska arbetstagares arbetsvillkor i vårt land. Kommittén ska bl.a. utreda hur de övriga EU-länderna har lagstiftat i frågan och vilka erfarenheterna är av fackförbundens rätt att väcka talan. På basen av utredningen avgörs behovet av en eventuell lagändring.

De förtroendevaldas ställning förbättras

Förtroendemännens och arbetarskyddsfullmäktiges rätt till information och utbildning förbättras och de förtroendevaldas inbördes förhållande blir likställt. Denna förbättring gäller utbildningsmöjligheter, tidsanvändning och utbetalda arvoden.

Rätten till information om användningen arv arbetskraft ökas. Här gäller det avlöning och lönesystem, personalgrupper och sättet att använda arbetskraft. För att bädda för förändringarna tillsätts en trepartskommitté som ska ha sitt arbete klart den 30.9.2005.

Utbildningsmöjligheterna utvecklas genom att producera gemensamt studiematerial för arbetstagarnas och arbetsgivarnas representanter. Dessutom blir internetutbildningen en del av förtroendemannautbildningen. Utbildningsalternativen utvecklas av två skilda arbetsgrupper.

Yrkesutbildningen främjas

Redan under ett tidigare skede av förhandlingarna kom parterna överens om att yrkesexamensstipendiet höjs från 236 till 330 euro från och med augusti 2005. Den undre gränsen på 30 år, för att få stipendiet, slopas och den övre gränsen höjs från 60 till 63 år.

Dessutom har parterna enats om att fortsätta att stöda de sektorvisa personalutvecklingsprogrammen. De föreslår att staten höjer anslaget för yrkesmässig vuxenutbildning och reserverar tillräckliga medel för att öka utbildningsplatserna för unga och verkstadsverksamheten, liksom ett ökat antal platser för läroavtalsutbildning.

Jämställdheten främjas på olikas sätt

De förhandlare som fokuserade på jämställdhetsfrågor enades redan tidigare om att främja likalönsprogrammen och att via den s.k. TASE-gruppen fortsätta att utveckla de lönesystem som baserar sig på arbetsvärdering.

En informationskampanj om jämställdhetsplaner ska förverkligas i samarbete med Social- och hälsovårdsministeriet. Organisationerna sammanställer också en rekommendation om att kollektivavtalen bör evalueras ur ett jämställdhetsperspektiv.

Under förhandlingarnas gång författade parterna också en rekommendation om arbetstidsbanker, och om att ny lagstiftning bör beredas. Organisationerna tillsätter en arbetsgrupp för att följa med bruket av arbetstidsbanker och hurudana eventuella hinder de möter, liksom vilka arbetarskyddsaspekter de medför.

Lokala avtalandet utvecklas

Under förhandlingarna enades parterna också om att utveckla det lokala förhandlingssystemet. Här är utgångsläget att vardera partens behov kan tillgodoses. Parterna på förbundsnivån börjar gemensamt utreda frågan, för att centralorganisationerna senare ska kunna göra en gemensam situationsbedömning beträffande den lokala avtalsverksamheten.

Teman som ska utredas branschvis gäller t.ex. arbetstidsfrågor, spelregler för underleveranser, en gemensam bedömning av marknadsläget, liksom hur löne- och avtalssystemen kan utvecklas.

Det lokala samarbetet sett som en helhet innebär att inkomstpolitiken har fått ett nytt element. Vid sidan om centralorganisationernas överenskommelser, de frågor som ska tillämpas i förhandlingar på förbundsnivån och systemet med fortlöpande förhandlingar skapas nu en agenda för parterna på förbundsnivån att gemensamt beta av under avtalsperiodens gång.

Vid förhandlingarna enades man också om att inleda ett forskningsprojekt kring den lokala avtalsverksamheten.