FFC:s ordförande Lauri Ihalainen: EU:s trovärde kräver att unionen förbinder sig vid sociala och arbetslivsreformer
- EU:s politiska kris och förtroendeunderskott är oroväckande. Bakslagen har varit många. Ett av dem är att processen att skapa ett nytt grundfördrag, som stakade ut EU:s värden och verksamhet, stannade upp, konstaterar ordföranden för Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Lauri Ihalainen. Ihalainen talade vid Londontoppmötet om sociala frågor, måndagen den 24 oktober.
- EU behöver ett modernt grundfördrag som stärker samarbetet. Europa behöver också ett tjänstedirektiv som respekterar de nationella kollektivavtalen och som inte leder till en osund konkurrens om arbetsvillkoren, konstaterade Ihalainen i sitt tal.
Ihalainen menade att EU också behöver ett nytt inbördes förtroendekapital - från nationellt småpolitiserande måste man komma vidare till gemensamt arbete för sysselsättning, konkurrenskraft och social utveckling i Europa.
- Tillväxt, konkurrenskraft och bättre sysselsättning är inte motsatser till att verka för ett mer socialt Europa, ett socialt Europa stöder produktivitet och sysselsättning. Vi får dock inte överlåta arbetet för att stärka Europas ekonomi på de kalla marknadskrafterna. Vi behöver en vardagens Europapolitik som har löntagarfamiljernas stöd. Om man däremot nedmonterar det sociala Europa - och det finns krafter som verkar för detta - leder det till att löntagarna vänder EU ryggen, sade Ihalainen.
Lauri Ihalainen menade att det vore ytterst farligt att börja skära i arbetstagarnas grundläggande sociala rättigheter, såsom förhandlings-, avtals- och strejkrätten. Det finns oroväckande, om ock enskilda exempel på dylika avsikter. En lettisk byggnadsfirma förde det s.k. Vaxholmsfallet till EG-domstolen för att pröva om kollektivavtalen i Sverige strider mot principen om fri rörlighet. I Finland har rederiet Viking Line vunnit ett domslut i London som förbjuder Finlands Sjömans-Union att på något som helst sätt agera ifråga om utflaggningen av rederiets fartyg Rosella eller i fråga om besättningens arbetsvillkor.
- Finland har försökt bygga sin egen strategi för att klara den globala konkurrensen genom ett gott trepartssamarbete. Resultaten har varit uppmuntrande och visat att man kan bygga en politisk linje där ekonomisk konkurrenskraft, en stabil arbetsmarknadspolitik och socialt reformarbete stöder varandra. Den här linjen borde man gå in för också på EU-nivå, sade Ihalainen.
- Europas fackliga samorganisation EFS har noggrant och med stora förhoppningar förberett sig inför det sociala toppmötet. Ett belägg för detta är det ansvarsfullt sammanställda målsättningsdokumentet, som samtidigt är en samarbetsinvit. EFS&#;8217 strävan är att få till stånd ett nytt långsiktigt ramavtal mellan arbetsmarknadsparterna, ett avtal som gäller arbetslivet, jämställdhet, kompetens och sociala frågor, sade Ihalainen.
Arbetsmarknadsparterna var med på toppmötet och dryftade utvecklandet av ett socialt Europa
Det sociala Europas framtid dryftades vid ett trepartstoppmöte i London, måndagen den 24 oktober. Deltagare var de europeiska arbetsmarknadsparterna, och företrädare för Europakommissionen och den Europeiska unionens ordförandelandstrojka. Det nuvarande ordförandelandets, Storbritanniens premiärminister Tony Blair hade sammankallat toppmötet.
Toppmötets syfte var att höra arbetsmarknadsparternas syn på hur det sociala Europa ska byggas. Närvarande var bl.a. kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso, Österrikes förbundskansler Wolfgang Schüssel och Finlands statsminister Matti Vanhanen, arbetsminister Tarja Filatov och social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen. Dessutom deltog ordförandena för de europeiska löntagar- och arbetsgivarorganisationerna EFS och UNICE.
Finländska löntagarorganisationer representerades av FFC:s ordförande Lauri Ihalainen, Akavas ordförande Risto Piekka och STTK:s internationella sekreterare Risto Kousa.
Se även
Saving Social Europe is vital to saving Europe, says the ETUC (EFS' pressmeddelande den 20 oktober)
