FFC vill förlänga läroplikten för att motverka marginalisering
– I Finland är grundskolan obligatorisk för alla. Därefter har man flera möjligheter, såsom gymnasium eller yrkesstudier. Ändå är det varje år ungefär 10 000 unga som slutar studera efter grundskolan, påpekar FFC:s utbildningschef Mikko Koskinen.
Koskinen betonar att det inte räcker med att endast höja läropliktsåldern och förstärka ungdomsgarantin för att förhindra marginalisering.
Antalet 16–64-åringar som saknade utbildning efter grundnivån var år 2014 över 620 000. Av dem arbetade under hälften.
– Lågutbildade har svårt att få jobb. Under de senaste trettio åren har det försvunnit ungefär en halv miljon arbetstillfällen där det inte krävs examen.
– De flesta lågutbildade har också bristfälliga läs-, räkne- och datakunskaper. I EU har man redan förstått att brister i de grundläggande kunskaperna leder till marginalisering, men Finland har blivit på efterkälken på ett farligt sätt. Det är bra att inrikesminister Paula Risikko nu har lyft fram marginaliseringen som ett hot mot den interna säkerheten, men de här 600 000 vuxna behöver utbildning snabbt, påpekar FFC:s Koskinen.
FFC skulle också göra det lättare för vuxna att studera vid sidan av arbetet eller under arbetslöshet och skulle grunda öppna yrkesinstitut som kunde fungera på samma sätt som till exempel de öppna universiteten.
En baskunskapsgaranti kunde för sin del nå de 600 000 vuxna som har svårigheter med att läsa, räkna eller använda digitala apparater.
Genom att investera i yrkesutbildningen för vuxna kunde regeringen, enligt FFC:s beräkningar, i bästa fall överträffa sin sysselsättningsmålsättning.
– Om sysselsättningsgraden bland dem som har avlagt grundexamen var på samma nivå som bland dem som har avlagt examen på andra stadiet, så skulle sysselsättningsgraden överskrida 72 procent. Antalet människor som arbetar skulle vara 146 000 fler än idag.
