FFC redo till inkomstpolitiska förhandlingar
FFC:s styrelse beslöt måndagen 23. september att organisationen för sin del är färdig att börja förhandlingarna om ett tvåårigt täckande inkomstpolitiskt avtal. Som utgångspunkt för förhandlingarna är de målsättningarna som FFC:s fullmäktige har fastslagit och styrelsen 23.9. preciserat. Till löne- och övriga köpkraftsmålsättningar återkommer FFC:s styrelse i oktober.
Stabilitet och trygghet med hjälp av inpo
Enligt ordförande Lauri Ihalainen är ett centraliserat inkomstpolitiskt avgörande väl motiverat i det nuvarande ostabila ekonomiska läget.
- Inpo skulle garantera en jämn och rättvis utveckling av köpkraften för löntagarna och vore en bra lösning även med tanke på sysselsättningen, säger Ihalainen.
När Ihalainen presenterade FFC:s kvalitativa krav konstaterade han att en gemensam nämnare för dem är tryggare arbetsliv för arbetstagarna. Har var oroad över att arbetsgivarsidan tycks för lättvindigt skjuta ner arbetstagarsidans kvalitativa krav redan före förhandlingarna har börjat.
Om målsättningarna gällande köpkraften beslutar man i början av oktober. Då fattar man beslut om löne- och övriga köpkraftsmålsättningar. Målsättningen är att förhandlingsresultatet skulle vara klart till slutet av oktober. FFC:s fullmäktige sammanträder 22. - 23.11.
Sysselsättning och trygghet i förändringen de centrala målsättningarna
FFC:s kvalitativa krav till förhandlingsomgången bildar en helhet, som syftar till att förbättra sysselsättningen och förändringstryggheten i arbetslivet. Det försöker man nå bl.a. genom att förbättra kompetens och anställningstrygghet, genom att skapa flera möjligheter att förena arbete och familjeliv, genom att stödja välmående i arbetet och orkandet i arbetet samt att utveckla samarbetet i arbetslivet.
Man bör sörja för arbetstagarnas kompetens
FFC:s målsättning är att ett program för vuxenbefolkningens kompetenslyft startas kommande år och genomförs på överenskommet sätt i samarbete med arbetsmarknadens parter. Till utbildning inom programmets ramar skulle delta minst 10 000 vuxna per år, vilket under programmets första år skulle betyda anslag för ca 20 mill. Euro. Därtill bör villkoren för vuxenstudiestöd förbättras. Centralorganisationerna bör förhandla fram ett avtal om kompetenslyft på arbetsplatserna och för servicebranscherna träffa utbildningsavtal motsvarande industrins utbildningsavtal.
Anställningstryggheten bör förbättras
FFC vill förbättra anställningstryggheten så att den skulle vara närmare toppländerna i EU. Man borde öka arbetsgivarnas ansvar för arbetstagarna i ändringssituationer bl.a. genom att ta i bruk ändringsskyddspenning, som den uppsägande arbetsgivaren skulle betala till den uppsagda när man blir uppsagd på grund av ekonomiska eller produktionstekniska skäl eller för att verksamheten omorganiseras. Samarbetsförfarandet i ändringssituationer borde utvecklas genom att tillfoga omrekryteringsvägledning till samarbetsförfarandet samt förhandla uppsägningsavtal till servicesektorn. Därtill borde man förstärka arbetsgivarens skyldighet till omrekrytering när tjänsterna har konkurrensutsatts.
Förena arbete och familjeliv
Det humana i arbetslivet och barnfamiljernas välmående skulle FFC förstärka bl.a. genom att underlätta förenandet av arbete och föräldraskap. Villkoren för den partiella vårdledigheten och -penningen borde förbättras och rätten till partiell vårdledighet utvidgas till föräldrar till barn upp till 10 år. Rätten att stanna hem för att vårda ett insjuknat barn borde å sin sida utvidgas till barn upp till 12 år. Arbetstagaren bör också få bättre möjligheter att själv bestämma över förläggningen av sin arbetstid.
Välmående i arbetet bör befrämjas
I sina arbetstidsmålsättningar skulle FFC definiera en minimiarbetstid på oavbrutet fyra timmar samt å andra sidan förkorta den allmänna arbetstiden i takt med föregångarländerna inom EU. I branschvisa kollektivavtal kunde man tillägga arbetstidskonton, om vilkas insamling och användning arbetstagaren själv skulle bestämma.
Skiftarbetarnas villkor borde förbättras genom att förkorta den genomsnittliga arbetstiden i kontinuerlig treskift med tid som motsvarar en skiftslängd samt genom att lyfta fram till specialgranskning skift- och periodarbetarnas arbetarskyddsrisker.
FFC skulle också underlätta snuttarbetarnas möjligheter att komma i åtnjutande av företagshälsovården och bifoga sjuktidlönen i arbetsförhållanden som varat under en månad till de avtal var den ännu fattas.
Det lokala avtalandet bör utvecklas
FFC skulle utveckla områden som kan omfattas av lokala avtal och lyfta som villkor för lokala avtal att det finns förtroendeman. I fall av oenighet om innehållet i det lokala avtalet borde tolkningsföreträde finnas på arbetstagarsidan på samma sätt som i Sverige. FFC förutsätter att förutsättningarna för förtroendemannens verksamhet på små arbetsplatser garanteras bl.a. genom att starta åtgärdsprogram för uppbyggandet av förtroendemannanätverk. Man bör även avtala om förtroendemannaverksamhet på koncernnivå. Ersättningarna för förtroendemän och skyddsfullmäktiga bör höjas och de bör garanteras sakliga och tidsenliga redskap bl.a. mobiltelefon samt nätkontakt.
Jämställdhet till kretsen för fortlöpande förhandlingar
Förutom målsättningarna för förhandlingsomgången bör man ännu förstärka kulturen för fortlöpande förhandlingar mellan arbetsmarknadsorganisationerna. Väsentliga frågor som skall omfattas är bl.a. befrämjandet av jämställdhet i arbetslivet, åtgärder för förbättrandet av välmående i arbete samt implementering av avtalet om telework i Europa.
Övervakning av arbetsvillkoren bör effektiveras
När EU-utvidgningen närmar sig bör spekulering med utländska arbetstagarnas arbetsvillkor förhindras genom att effektivera övervakningen. Det förutsätter ökade resurser samt ökade fullmakter för övervakande myndigheter och fackförbunden. Samtidigt bör det bli bestraffningsbart att betala löner som underskrider kollektivavtalens lönebestämmelser. FFC förutsätter att staten tryggar tillräckliga resurser för genomförandet av vuxenbefolkningens kompetenslyftprogram. Förbättrandet av sysselsättningen förutsätter också extra anslag till aktiv arbetsmarknadspolitik. Maximilängden av den jämkade dagpenningen bör utredas till sommaren. Som en del av sysselsättningsåtgärder behövs det statliga åtgärder för ökandet av bostadsproduktionen och underlättandet av boendekostnader.
Fyra korgars förhandlingar
Under avtalsomgången delar sig frågorna i fyra olika förhandlingskorgar. Löne- och köpkraftsfrågorna är den första. Den andra är kvalitetskorgen och den tredje frågo inom kretsen av fortlöpande förhandlingar. Till inkomstpolitiska helhetsavgöranden hör alltid också statsmaktens åtgärder, som bildar den fjärde korgen.
