FFC offentliggjorde 30 punkters program för sysselsättningen
FFC offentliggjorde i slutet av augusti ett sysselsättningsprogram med trettio olika åtgärder. De nämnda åtgärderna skulle enligt FFC:s uppskattning skapa mellan 20 och 30 000 nya arbetsplatser före år 2007. För närvarande beräknar man att 60 000 nya arbetsplatser skapas under tiden 2004-2007, så med de åtgärder FFC har föreslagit skulle betydligt fler människor få jobb.
FFC vill bl.a. främja arbetskraftens rörlighet och åtgärder för att öka efterfrågan och tillgång på arbetsplatser. Sysselsättningssatsningen bör inte bara skapa nya jobb, utan bryta den långtidsarbetslöshet som skapades under recessionen och förhindra att de lågt utbildade slås ut i arbetslöshet.
FFC vill öka antalet investerings- och tillväxtbenägna företag genom att öka finansieringen av deras verksamhet och stöda de små företagens tillväxtmöjligheter genom att öka deras möjligheter till momslättnader. Forskning och utvecklig inom servicesektorn bör sporras, vilket också skulle främja exporten av serviceverksamhet.
I Finland finns det betydligt fler tidsbundna anställningar än i EU i snitt, trots att uppsägningsskyddet här är svagare än i det övriga Europa. FFC kräver i sitt sysselsättningsprogram att staten sätter stopp för möjligheterna att sammanlänka flera korttidsanställningar, vilket är vanligt i dag. Å andra sidan måste det också bli mer lönsamt att ta emot korttidsjobb, bl.a. genom att förkorta arbetslöshetsdagpenningens självriskperiod, som ofta utgör ett hinder för att ta emot korttidsjobb.
FFC menar att en förbättring av sysselsättningen också kräver seriösa satsningar på utbildning: högskolornas intagningsprinciper måste förnyas, kvaliteten på yrkesutbildningen höjas och åtgärder vidtas för att minska de ungas benägenhet att lämna yrkesstudierna på hälft. Satsningar behövs också för att hjälpa äldre arbetstagare att orka med sina jobb.
Nordisk nivå på aktivåtgärderna
En aktiv arbetskraftspolitik är nyckelordet i FFC:s program. Målet bör vara att uppnå nordisk nivå. Det målet nås inte ännu nästa år, trots att regeringens budgetproposition innehåller rejält ökade anslag för arbetskraftspolitiken.
En viktig reform är också omställningsskyddet, som skapades i samband med inkomstuppgörelsen i december, som syftar till att snabbt återsysselsätta arbetslösa efter uppsägning. FFC kräver att det finns resurser för att utbilda minst 20 000 av dem som omfattas av skyddet.
FFC kräver också att man gör det lättare för de långtidsarbetslösa att finna vägen tillbaka till arbetslivet. Villkoren för stödarbete måste bli smidigare och den privata sektorn sysselsätta fler. En ökning av s.k. social företagsverksamhet är ett av FFC:s åtgärdsförslag. Ett annat är att arbetskraftsbyråerna fungerar mer som arbetskraftspooler, med sänkt tröskel för arbetslösa att börja arbeta igen.
Ett hinder för sysselsättningen i tillväxtkommuner är bristen på förmånliga bostäder, påpekar FFC och kräver att man finner metoder att sporra dessa kommuner att kraftigt öka sitt tomtutbud. För utflyttningskommuner kunde man på motsvarande sätt t.ex. grunda statsägda bolag som köper in ägobostäder som inte går att sälja. Då röjde man ett av hindren för arbetslösa att flytta till orter där det finns arbete.
