FFC-krav: Föregripande företagshälsovård och färre brott mot arbetarskyddet
FFC offentliggjorde på torsdagen sin strategi för arbetarskyddet: Parempaan työympäristöön (övers. För en bättre arbetsmiljö). De viktigaste lagarna om arbetarskydd har förnyats under de senaste åren. Utmaningen gäller att göra de nya bestämmelserna kända och få dem tillämpade på arbetsplatserna.
Under de senaste åren har olycksfallen, yrkessjukdomarna och sjukfrånvaron inte minskat, trots att flera utvecklingsprojekt har syftat till det. Det finns stora skillnader i hur arbetsplatserna har försökt utveckla kvaliteten i arbetslivet och hur de bemöter arbetstagarna. Förändringarna i arbetslivet har fört med sig nya slags risker i arbetarskyddet, bl.a. beroende på snuttarbeten och svartjobb, gemensamma arbetsplatser och ny teknik.
Arbetshälsa utgår ifrån ett gott ledarskap och ett förtroendefullt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare. För att arbetstagaren skall må väl och engagera sig i sitt arbete krävs det att han kan påverka sitt eget arbete och sina arbetsförhållanden. Det är ytterst viktigt att man på arbetsplatsen väljer arbetarskyddsfullmäktige, som utbildas för uppdraget och ges tid att sköta det.
FFC förutsätter att det finns kompetens- och utbildningskriterier också för arbetsgivarens arbetarskyddsrepresentant. Arbetsgivaren måste känna arbetarskyddsbestämmelserna. Många europeiska länder har tydligare kriterier än vi, för vilken arbetarskyddskompetens som skall krävas av arbetsgivarens arbetarskyddsrepresentant.
Företagshälsovården alltför sjukdomsbetonad
Arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall kan förhindras genom aktiv utveckling av arbetsplatsen och en föregripande företagshälsovård. På många arbetsplatser är företagshälsovården sjukvårdsbetonad. FFC önskar att arbetsgivarna i högre grad skulle låta företagshälsovården syssla med förebyggande verksamhet, i enlighet med den goda praxis som lagen ger stöd för.
Företagshälsovårdens uppgift är att i samarbete med arbetsgivare och personal kartlägga alla faktorer på arbetsplatsen som kan påverka hälsan och säkerheten. I utredningen bör man beakta samtliga dispositionsrisker, belastningsfaktorer, hur arbetet är organiserat och risken för olyckor och våld. Denna företagshälsovårdens främsta uppgift har utförts på mindre än hälften av arbetsplatserna. FFC föreslår nu att riskkartläggningen skall rapporteras i skriftlig form.
Olycksfallsrisken störst för män i FFC-yrken
Största delen av de olycksfall som inträffar på arbetsplatserna och av olyckorna med dödlig utgång sker i mansdominerade FFC-branscher. En betydande del av olyckorna sker på gemensamma arbetsplatser, där det arbetar människor som är anställda av flera olika arbetsgivare. En dålig arbetsvägledning, främmande arbetsförhållanden och snuttjobb ökar olycksrisken. Ofta handlar det om direkta brott mot arbetarskyddet, då alltså arbetsgivaren har brutit mot bestämmelserna.
Gällande rättspraxis utdömer ytterst lindriga böter för arbetarskyddsbrott som har lett till allvarliga olyckor eller rentav dödsolyckor. En hel del allvarliga olyckor kommer inte ens upp i rätten, för att de är besvärliga att reda ut och preskriptionstiderna är korta. Av dehär orsakerna kräver FFC att maximalstraffet på ett år fängelse som lagen medger för arbetarskyddsbrott höjs till samma nivå som straffen för miljö- och ekonomiska brott.
FFC kräver också arbetarskyddets tillsynsmyndigheter och brottsutredning ges tillräckliga resurser för ökad effektivitet. Företag skall inte kunna få konkurrensfördelar på bekostnad av arbetstagarnas säkerhet eller hälsa. Om arbetsledningen har kontroll över säkerheten på arbetsplatsen stannar arbetstagarna längre på samma arbetsplats och deras sjukfrånvaro minskar, olycksfallen minimeras och benägenheten till förhandspensionering minskar. Ett väl skött arbetarskydd är en av grundförutsättningarna för produktivitet och konkurrenskraft.
