FFC, FTFC och Akava: Ökad sysselsättning är främsta metoden för att balansera den offentliga ekonomin
Löntagarnas centralorganisationer FFC, FTFC (STTK) och Akava lämnade i morse sina förslag till uppdatering av regeringsprogrammet till Centerns ordförande Mari Kiviniemi och finansminister Jyrki Katainen. Organisationerna föreslår för landets regering följande åtgärder:
Finanspolitik
Situationen i landets offentliga ekonomi har försvagats snabbt i och med den djupa ekonomiska nedgången. Överskottet i den offentliga ekonomin har svängt i ett underskott. Också skatteintäkterna har minskat och arbetslöshetsutgifterna ökat.
Tecknen på en ekonomisk tillväxt är fortfarande vaga. I bästa fall kan tillväxten ta fart mot slutet av året. På grund av instabiliteten bör man inte i detta skede skärpa finanspolitiken. De offentliga primärtjänsterna bör inte skäras ned.
Vid behov är det möjligt att höja skattegraden genom att bredda skattebasen. Löntagarnas centralorganisationer anser att det är möjligt att flytta tyngdpunkten i beskattningen från skatter på lönearbete till andra objekt.
I den rådande ekonomiska situationen bör löntagarnas inkomstskatter inte skärpas. För att kunna förutse hur köpkraften, sysselsättningen och ekonomin utvecklas bör regeringen förbinda sig vid att justera inkomstskattetabellerna så att de motsvarar förtjänstnivån, men också vid att via statsbeskattningen kompensera löntagarna för eventuella höjningar i socialskyddsavgifterna och kommunalskatten.
Ökad sysselsättning är främsta metoden att balansera den offentliga ekonomin
För att säkra en hållbar offentlig ekonomi på lång sikt är det nödvändigt att i främsta rummet förbättra landets sysselsättning. Om vi skall uppnå balans i den offentliga ekonomin måste vi kunna höja sysselsättningsgraden betydligt från nuvarande nivå.
Budgetanslagen för arbetskraftspolitiken måste höjas så att de motsvarar den ökade arbetslösheten. Inom arbetskraftspolitiken bör särskild vikt fästas vid den ökade ungdoms- och långtidsarbetslösheten.
Sysselsättningsåtgärderna för unga (bl.a. lönestöd) måste utsträckas till över 25 år gamla nyutexaminerade unga, för att också de högt utbildade unga skall få del av de effektiverade sysselsättningsåtgärderna. Kursutbudet inom arbetskraftsutbildningen måste individualiseras. Vidare bör man främja bruktagandet av nya innovativa projekt inom arbetskraftsutbildningen och bevilja sådana projekt finansiering. Det bör bli möjligt med finansiering över förvaltningsgrenarnas gränser.
Arbetsförvaltningen bör se till att sysselsättningsåtgärderna och arbetskraftsutbildningen inte diskriminerar äldre personer. Rätt till arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar får inte vara motiv för att lämna en arbetssökande utanför åtgärderna. Arbets- och näringsministeriet måste bevilja tillräckliga personresurser för den offentliga arbetskraftsservicen och för tillräckliga individuella tjänster. De arbetslösa som omfattas av tilläggsdagarna måste erbjudas tjänster som effektivt främjar sysselsättning, enligt de principer som slogs fast i den så kallade socialinpon.
Arbetslöshetsskyddets finansiering bör säkras och rätten att besluta om avgifterna hållas kvar hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden.
Staten bör fortsätta finansieringen av permitteringsdagpenningar och öka konjunkturbuffertens storlek. Staten bör garantera Arbetslöshetsförsäkringsfondens lån upp till konjunkturbuffertens maximalnivå. Staten bör också i lag förbinda sig att trygga fondens likviditet.
Utbildningspolitik
Enligt förslagen från den så kallade AKKU-gruppen bör staten satsa på löntagarnas frivilliga vuxenutbildning. Finansieringen bör riktas så att man kan skaffa sig specialkompetens både via frivilliga studier och inom den arbetskraftspolitiska utbildningen.
Landets regering bör förbinda sig att öka universitetens primärfinansiering i enlighet med förslagen från Forsknings- och innovationsrådet.
Tillväxtprogram på lång sikt nödvändigt
För att trygga förutsättningarna för tillväxt på lång sikt behövs satsningar på bland annat ökad forskning och produktutveckling, på infrastruktur och utbildning. Finland skall vara ett lockande land för etablering av produktion och serviceverksamhet. Också tillgången på tillräcklig energi till ett rimligt pris bör garanteras.
Under ekonomisk långkonjunktur bör staten öka sin offentliga finansieringsandel i forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt. Regeringen bör uppställa som sin nya målsättning att höja de offentliga satsningarna på forskning och utveckling till den nivå som gäller för OECD-länderna i genomsnitt.
Regeringen bör finansiera de åtgärder som föreslås i statsrådets innovationsstrategi och i statsrådets klimat- och energiredogörelse. Det krävs ökade satsningar på forskning i energiproduktion och -användning och energieffektivitet. Regeringen bör förbinda sig vid principerna i sin trafikpolitiska redogörelse.
Förlängda yrkeskarriärer genom arbetslivsutveckling
Staten bör se till att förslagen i Ahtelas arbetslivskommitté om förlängda yrkeskarriärer förs till vidare beredning och genomförande.
Den ursprungliga avsikten med moment 1:3.2 § i arbetsavtalslagen om grunderna för visstidsanställningar bör preciseras genom lagändring. Förändringen är nödvändig eftersom Högsta domstolen i sitt beslut HD 210:11 fullständigt åsidosätter de fasta anställningarnas prioritet, flyttar över affärsverksamhetsrisken på arbetstagarna och gör det möjligt att kringgå lagen vid bruk av visstidsanställningar.
