FFC: Arbetsgivarens tolkningsföreträde måste begränsas
FFC:s styrelse betonar att antalet arbetskonflikter inte minskar bara för att man höjer bötesbeloppen för olagliga strejker. Genom att ge böter kommer man inte åt de verkliga orsakerna bakom strejkerna, påpekar ordförande Lauri Lyly.
– En stor del av stridsåtgärderna kunde undvikas genom att utveckla företagens förhandlingskultur. Problemet med förhandlingssystemet är att man inte förhandlar på alla arbetsplatser.
Enligt FFC borde man inte ändra det sätt kollektivavtalet tolkas på om man inte har kommit överens om det på arbetsplats- eller förbundsnivå. I sista hand borde arbetsdomstolen avgöra frågan innan man ändrar en tolkning av avtalet.
Proteststrejker ett tecken på frustration
Kortvariga, spontana åsiktsyttringar som arbetstagarna tar till borde enligt FFC inte omfattas av sanktioner. Arbetsdomstolen borde alltså inte döma fackförbund eller fackavdelningar till böter för strejker som beror på att arbetstagarna är missnöjda med arbetsgivarens agerande.
Enligt Lauri Lyly är det en mänsklig reaktion att marschera ut när man är sorgsen.
– Orsaken till utmarscherna är vanligen att arbetsgivaren säger upp personal, försummar samarbetsförhandlingar eller för en dålig personalpolitik. Det är ofta möjligt att undvika sådana här proteststrejker som beror på arbetsgivaren genom att ta personalens åsikt i beaktande och tillsammans förhandla om de olika alternativen, påpekar Lauri Lyly.
De fackliga centralorganisationerna FFC, STTK och Akava samt arbetsgivarorganisationerna förhandlar som bäst om hur man kunde förnya förhandlingssystemet på arbetsmarknaden. Organisationerna försöker nå en uppgörelse före årsskiftet.
