Facket föreslår: Förhandla om de uppsagda avtalen nu – undvik kaos i höst
Risken för oroligheter på arbetsmarknaden ökade märkbart när Finlands näringsliv EK i onsdags sa upp alla 22 avtal mellan centralorganisationerna på arbetsmarknaden. De uppsagda avtalen gäller bland annat förtroendemannens och arbetarskyddsfullmäktiges ställning samt inkasseringen av fackföreningsmedlemsavgifter. Det sistnämnda avtalet ingicks redan 1971 och många av de andra avtalen har sina rötter i överenskommelser som är betydligt äldre än så.
Enligt arbetsgivarna kommer avtalen att följas tills de nuvarande kollektivavtalsperioderna löper ut. Därefter får parterna förhandla om en fortsättning på förbundsnivå.
EK motiverar beslutet med den stadgeändring som organisationen gjorde i fjol, som innebär att EK inte längre gör centrala arbetsmarknadsuppgörelser. Arbetstagarsidan misstänkte däremot omedelbart att beslutet handlar om mer än så.
– Sannolikt försöker man nu åstadkomma skillnader i praxis mellan olika branscher, vilket i sin tur skulle försvaga löntagarnas ställning i arbetslivet, sa FFC:s ordförande Jarkko Eloranta i ett pressmeddelande på torsdagen.
Servicefacket PAM:s ordförande Ann Selin var ännu hårdare i tonen – hon sa att EK har startat ett krig på arbetsmarknaden.
På fredagen meddelade de fackcentralerna FFC, Akava och STTK ändå att de – förutsatt att EK:s motivering stämmer – tror på att arbetsgivarförbunden vill bevara överenskommelserna. Därför förväntar sig facket att arbetsgivarna nu snabbt kan godkänna motsvarande bestämmelser på förbundsnivå, utan försämringar.
Genom att göra det redan under våren kan man ge ro åt de egentliga kollektivavtalsförhandlingarna i höst, påpekar de tre fackliga centralorganisationerna. Det är nämligen viktigt att höstens förhandlingar kan föras i så lugn anda som möjligt, nu när det äntligen börjar ljusna för den finländska ekonomin.
Under fredagen meddelade också Metallförbundet att man inte kommer att inleda sina kollektivavtalsförhandlingar innan arbetsgivarna går med på att fortsätta följa bestämmelserna i de uppsagda centrala avtalen. Metall avbryter också förhandlingarna om den så kallade finländska modellen, som skulle innebära att exportbranscherna bestämmer nivån på de kommande löneförhöjningarna. Skogsindustrin drog sig redan tidigare ur förhandlingarna om den finländska modellen.
Arbetstagarna har gått med på försämringar
De fackliga centralorganisationerna FFC, Akava och STTK förundrar sig också över att EK fattade sitt beslut just nu, när konkurrenskraftsavtalet är i kraft. Som en del av det avtalet gick löntagarna med på att förlänga arbetstiden med 24 timmar per år utan ersättning, att skära ner semesterpenningen inom den offentliga sektorn med 30 procent under tre år och att överföra en del av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter till arbetstagarna. Allt detta för att förbättra Finlands konkurrenskraft och ge exporten ett uppsving – något som nu arbetsgivarsidan riskerar.
Jonny Smeds
En förteckning över de avtal som Finlands näringsliv EK har sagt upp (på finska)
