Drömyrket är ingen dans på rosor

Toni Söderholm har lyckats med det de flesta bara kan drömma om – en karriär som ishockeyproffs. Men att vara ishockeyspelare innebär också besvärliga arbetstider och stora fysiska och psykiska ansträngningar.
12.02.2013 10:00
LÖNTAGAREN
Toni Söderholm (t.h.) är en av de bärande krafterna i ligalaget HIFK.

– Det bästa är att jag kan förverkliga de drömmar jag hade, då jag som pojke spelade och hade mina egna idoler. Det är ett mycket fint yrke, men det är fysiskt ansträngande och man är mycket borta hemifrån, säger Toni Söderholm som spelar för Helsingfors IFK i den inhemska ishockeyligan.

Från augusti till april kretsar hela livet kring ishockeyn.

– Under säsongen är det svårt att koppla av från ishockeyn. För att kunna göra det behöver man mer än två dagar i sträck som är helt lediga och det har vi kanske fem gånger under hela säsongen. Man kan inte resa bort med familjen, och man kan inte heller planera våren då man inte vet hur långt laget går i slutspelet.

Vanligen är det match två eller tre gånger i veckan och spelarna jobbar i snitt fyra veckoslut av fem.

– På matchdagarna har man ingen fritid, åtminstone inte känslomässigt. Jag är inte involverad i familjen, utan jag behöver tiden för mig själv. Jag stiger upp åttatiden på morgonen och är i säng ungefär vid midnatt. På dagen kanske jag sover en stund. Mellandagarna innebär återhämtning, eller att man går vidare i träningen. Det är en kortare arbetsdag då man samlar krafter och kommer hem lite tidigare.

Enligt Enligt avtalet har ligaspelarna rätt till tre veckors ledighet genast efter säsongen och sedan sex veckor från midsommar framåt.

– Då vi inte har lagträning, men alla tränar för sig själva och då kan träningen ta betydligt mer tid än under säsongen. Det är då grovjobbet måste göras då man bygger upp konditionen.

Försvarar höga löner

Idrottarnas löner, i synnerhet i nordamerikanska ishockeyligan NHL, har väckt mycket debatt. Den pågående NHL-säsongen kom i gång tre månader senare än planerat på grund av en avtalskonflikt som ledde till en lockout. Många har anklagat hockeymiljonärerna för att vara snåla, då de kräver en större del av kakan.

– Jag tycker att det är marknadsvärdet som ska avgöra hur mycket spelarna får betalt. Är du bland de bästa i världen ska du också få lön enligt det. Vi ishockeyspelare har bra löner, men vi har gjort många uppoffringar och varje dag utsätter vi kroppen för slitage och stora fysiska och psykiska risker, säger Toni Söderholm som sitter i styrelsen för den finländska spelarföreningen SJRY.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi har en spelarförening som tar hand om nuvarande och framtida spelare. Ishockeyn blir allt mer kommersiell och ägarna vill öka matchmängden, säger Söderholm som berömmer samarbetet med klubbarna och ligan.

– Jag tycker att mängden matcher just nu är mycket bra, men det skulle vara lättare för spelarna om rytmen var jämnare, om vi till exempel kunde ha match var tredje dag.

Riskabelt yrke

Arbetarskyddet för ishockeyspelare är problematiskt. Toni Söderholm påpekar att mycket beror på hur spelarna beter sig i rinken, till exempel hur de tacklar sina motståndare. Men det finns mycket som är på arbetsgivarnas ansvar. Risken för huvudskador är kanske det allvarligaste problemet.

– De flesta rinkarna är stenhårda, påpekar Söderholm.

Av ligalagen är det i dag endast Jokerit som i sin hall i Helsingfors har en modern rink med en sarg som sviktar och dämpar smällen då en spelare åker in i den. År 2015 ska dock alla rinkar i ligan vara ombyggda.

Enligt regeringsprogrammet ska också idrottarnas så gott som obefintliga socialskydd förbättras de närmaste åren. Toni Söderholm påpekar att det är problematiskt att idrottarna i dag har så mycket sämre villkor än deras tränare. Tränarna har samma socialskydd som andra arbetstagare, och har till exempel rätt till invalidpension om de skadar sig så allvarligt att de inte kan jobba vidare. Idrottarna lämnas däremot vind för våg.

– Men det måste nämnas att vi har andra saker som är bra. Till exempel får vi jättebra läkarvård.
Smidigare övergång till livet efter ishockeyn

Karriärerna är korta, och Toni Söderholm anser att övergången till ett normalt arbetsliv borde göras lättare. Han anser att det största problemet är att lovande juniorer måste träna så mycket att de inte hinner gå ut gymnasiet eller yrkesskolan.

– Under spelarkarriären är det inte lätt att studera, så därför skulle det vara viktigt att man hinner få en utbildning innan karriären tar fart. Då karriären tar slut är förändringen jättestor. Du går från att tävla fysiskt – med de adrenalinkickar och den samhörighet som hör till – till att antingen tävla i yrkeslivet eller att inte tävla alls.

34-årige Toni Söderholm är i en ovanligt god situation. Som ung fick han fick spela fyra säsonger i den nordamerikanska universitetsserien NCAA, och samtidigt kunde han skaffa sig en amerikansk universitetsexamen.

– Däremot är jag just nu inte säker på vad jag vill göra efter att jag slutat spela. Tankarna är lite av en villervalla, men månne det inte reder ut sig innan jag slutar spela.

Jonny Smeds

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.