”De negativa attityderna mot romer finns fortfarande kvar under ytan”

Så säger Riku Lumberg på Förbundet för mänskliga rättigheter, där han är sakkunnig i ett nystartat projekt vars övergripande mål är att romerna verkligen i praktiken ska åtnjuta samma rättigheter som andra medborgare. Det gäller bland annat att komma åt de negativa attityder som lever kvar och de konsekvenser de för med sig för romernas boende, utbildning och arbetsliv.Det var i slutet av 1960-talet och i början av 1970-talet som omsvängningen gentemot romerna skedde i Finland, i hög grad tack vare romska pionjärer som startade en politisk kamp för sitt folks rättigheter. Romerna hade då genom samhällets modernisering helt förlorat sina traditionella yrkesnischer, som främst på landsbygden gett dem försörjning, om än nödtorftig. De mötte ännu en öppen diskriminering i samhället.

I dag har de finska romerna rättsligt skydd mot diskriminering och deras levnadsstandard håller på att stiga. Allt fler unga får högre utbildning och gör sig gällande på olika samhällsområden. Finland är ett föregångsland i fråga om integrering av romerna.

Svårt att komma in på arbetsmarknaden

Men ännu finns det problem kvar att lösa. De romer som inte kan köpa egna bostäder ― och de är i majoritet ― är beroende av kommunala hyreslägenheter eftersom ytterst få privata värdar accepterar dem som hyresgäster. Fortfarande hänvisas romer till mindre populära bostadsområden, enligt en rapport från miljöministeriet i våras. Men det konstateras också i samma rapport att romerna på grund av sina stränga renhetsregler ofta sköter sina lägenheter bättre än majoritetsbefolkningen. De kostar dessutom ofta själva på reparationer.

Romernas generellt låga utbildningsnivå gör det fortfarande svårt för dem att komma in på arbetsmarknaden. Men det är inte hela sanningen, säger Päivi Majaniemi,  sakkunnig i projektet och själv till hälften av romsk börd:

– Även välutbildade romer kan stöta på hinder som inte är uttalade men finns under ytan. Det handlar ofta om subtila attityder från arbetsgivarnas sida. Romer som aldrig kommer ut i arbetslivet kan inte hänvisa till tidigare erfarenhet när de söker jobb. Många arbetsgivare är också misstänksamma mot romer som varit föremål för sysselsättningspolitiska åtgärder. Så blir det en kretsgång som är svår att bryta.

Nu vill man genom projektet i Människorättsförbundets regi nå de romer som är marginaliserade i samhället och undersöka vad som kan göras för att de ska uppnå full delaktighet. Man kommer att arbeta både i mindre grupper och i samarbete med romska organisationer för att ge stöd åt dem som upplever utanförskap. Det ska ske bland annat genom utbildning och information om var man söker hjälp och stöd. Genom projektet vill man ge romerna möjligheter att tillgodogöra sig samhällets resurser, men också att utnyttja den lagstadgade rätt de har att slå vakt om sin egen kultur och sitt eget språk.

Respekt för traditioner, men också individer

Urgamla romska traditioner, en i många stycken outforskad historia, ett språk med rötter i sanskrit – romerna har verkligen en rik kultur att slå vakt om, säger folkrättsjuristen Lisa Grans, som leder projektet. Hon är finlandssvensk från Närpes och har arbetat med minoritetsfrågor bland annat i Sverige och Turkiet.

– Utgångspunkten måste alltid vara att man respekterar minoritetens kultur och sätter sig in i varför olika sedvänjor uppstått. Men det är också viktigt att försvara individers rättigheter, deras val i livet, deras rätt att välja var de vill bo, vilken utbildning och vilket jobb de vill välja, säger hon.

– När det gäller romerna utgör de naturligtvis lika lite som andra folk någon homogen grupp även om de har starka traditioner. Alla har olika problem beroende på om de är män eller kvinnor, unga eller gamla, friska eller handikappade. Det finns oliktänkande bland romerna som bland alla andra, en del kanske tillhör någon sexuell minoritet och upplever problem på grund av fördomar både i samhället och i den egna gruppen. Vi vill att alla ska komma till tals och berätta om hur de ser på sin situation och vi kommer att använda oss av romernas egna resurser så att utsatta personer får stöd både från sin egen grupp och samhället i övrigt.

Kommuner i ohelig allians

Vissa sedvänjor bland romerna kolliderar med individers rättigheter, menar Riku Lumberg. Han väckte stort uppseende när han 2007 i ett öppet brev i Helsingin Sanomat riktade sig till romerna och uppmanade dem att sluta älta gamla konflikter. Han arbetade då som polis i Villmanstrand och deltog i tidningens debatt om de så kallade släktfejderna. Riku Lumberg, som själv har en romsk far, skrev att han sätter stort värde på det positiva i den romska kulturen men att släktfejder avgjort inte hör till det som bör bevaras.

Dessa fejder har lett till en så kallad undvikandeplikt mellan olika släkter. Vissa kommuner har under årens lopp inlett en ohelig allians med romerna såtillvida att man satt i system att tillfråga kontaktpersoner bland romerna om tilltänkta romska inflyttare är ”lämpliga” eller ej. Det har lett till tragedier då vissa romer jagats från kommun till kommun som i forna tider, men nu med andra romers goda minne.

Människorättsförbundet lyfte fram företeelsen för några år sedan. Det ledde till att miljöministeriet och ARA, d v s Finansierings- och utvecklingscentralen för boende, sände ut direktiv till kommunerna om att förfarandet strider mot både grundlagen och annan lagstiftning. Men fortfarande finns ett antal kommuner som praktiserar systemet, konstaterade miljöministeriet i sin rapport om romernas boendesituation i våras.

Riku Lumberg, Päivi Majaniemi och Lisa Grans är överens: Romerna har en grundlagsfäst rätt att slå vakt om sin kultur, men det innebär inte att kulturen får stå över lagen när den strider mot individuella rättigheter, i det här fallet att fritt välja var man vill bo.

Gunni Nordström