Christer Björkstrand: Trepartsunder- handlingarna lyckades
Det var förhandlingar på treparts basis som resulterade i det såkallade socialpaketet. Paketets innehåll gäller arbetspensionernas framtida utveckling, förbättringar i arbetslöshetsunderstödet och motarbetande av direkta försämringar. Dessutom finns där regeringens ställningstagande till att utveckla arbetstagarnas yrkesskicklighet samt förslag till åtgärder som gör det möjligt för arbetstagarna att bättre orka och hållas kvar i arbetslivet. Kortare sagt: det gällde rättvisa, trygghet, utbildning och rehabilitering.
Före underhandlingarna men framförallt under deras gång fanns det skeptiker som inte trodde på möjligheten att en lyckad kompromiss kunde uppnås. Problemställningarna i paketet var de facto svåra, intressena gick på många punkter kraftigt isär. Det fanns intressekonflikter mellan arbetstagarparterna på flera punkter och det fanns också olika målsättningar på det politiska planet som gick på kollisionskurs.
Trepartsunderhandlingar är ett speciellt finländskt fenomen som veterligen inte förekommer på annat håll i den här utsträckningen. Det är fråga om underhandlar mellan arbetsgivarna, arbetstagarna och regeringens utsedda representanter. Alla parter är jämställda och utarbetar tillsammans förslag till sina egna beslutande organ. Tidigare har trepartsunderhandlingar förts i samband med de inkomstpolitiska uppgörelserna. Då har det handlat om ett förfarande med mera sammanjämkade målsättningar. Nu var situationen en annan.
Alla problem i socialpaketet är dock inte ännu lösta. Men nu finns det tid och sannolikt också vilja. Här gjorde man klokt - när det är svårt att komma framåt i sak är en framskjuten tidtabell ett användbart förfaringssätt. Åsiktsklyftorna kommer att minska när det finns mera erfarenhet att basera sina ståndpunkter på och förståelsen för de gemensamma problemen ökar.
Det som är helt klart är att trepartssamarbetet nu fått en stabil grund att arbeta vidare på. En grund som i ett senare skede kommer att vara nyckeln till en stabil utveckling av vårt arbetsliv.
De framtida förutsättningarna för ett fortsatt trepartssamarbete beror framförallt på den politiska viljan. Är regeringarna i Finland i fortsättningen villiga att stöda samarbetet så som den nu sittande regeringen och har arbetsmarknadsparterna förmåga att få kommande regeringsbildare att skriva in trepartssamarbetet i regeringsprogrammet?
