Business att utnyttja arbetstagare
Vapiano är inte bara en trendig pastarestaurang i centrum av Helsingfors. Det är också en arbetsplats där man utnyttjar arbetstagarna. De estniska ägarna har låtit bli att betala övertidsersättningar och andra lönetillägg för tusentals euro till unga arbetstagare som kommer från Estland för att jobba på restaurangen.
Regionförvaltningsverkets arbetarskyddsinspektörer har flera gånger besökt restaurangen, men trots anmärkningarna har restaurangägarna inte åtgärdat bristerna.
Servicefacket PAM:s regionchef Jaana Manninen suckar. Fallet är inte det enda, men det är ovanligt komplicerat.
– Arbetstagarnas anställningsavtal har en bilaga på elva sidor där allt möjligt skrivits in, bland annat en lojalitetsskyldighet gentemot arbetsgivaren.
Arbetstagarna lockades till Finland med löften om bostad, heltidsjobb och en god lön med estniska mått mätt.
Den utlovade bostaden visade sig vara en lägenhet där en del av de boende var tvungna att sova på köksgolvet. Heltidsjobbet innebar arbetsdagar på 12–18 timmar, jobb 16 dagar i sträck och upp till 200 arbetstimmar per månad. När de unga arbetstagarna krävde övertidsersättningar och andra tillägg som de hade rätt till hotade restaurangägarna att säga upp dem.
En del av restaurangpersonalen är medlemmar i Servicefacket PAM. Fackförbundet undersöker nu hur de har behandlats. Restaurangens sex estniska servitörer och en av kockarna har dragit arbetstagaren inför rätta för obetalda löner.
På pappret är allt i ordning
Ofta är det just utländska arbetstagare som utnyttjas. De är lätta offer, säger Eve Kyntäjä som är FFC:s expert i invandringsfrågor.
– Offren känner inte till det finländska arbetslivet och lönenivån, och de har sällan de språkkunskaper som behövs. I värsta fall vet arbetstagaren inte ens vem som är hans eller hennes arbetsgivare och vilken typ av anställningsförhållande det handlar om.
Inom restaurangbranschen uppdagas regelbundet fall av typ Vapiano. Juristen Arja Pohjola vid PAM säger att arbetstidsbokföringen ofta är i uselt skick eller helt saknas. Vanligt är också att man struntar i övertidsersättningar och andra tillägg.
– Ibland får arbetstagarna bara grundlön, ibland är lönen 200‒500 euro i månaden. Men på pappret kan det se ut som om allt är i ordning.
Arbetsgivaren kanske betalar avtalsenlig lön men kräver sedan tillbaka en del av lönen av arbetstagarna.
Jari Lindqvist är regionombudsman vid Byggnadsförbundet och han berättar att arbetsgivaren till exempel kan vänta på arbetstagarna då de åker hem till Estland på veckoslutet. Då arbetstagarna stiger av färjan kräver arbetsgivaren att få tillbaka ”Finlandstillägget”, det vill säga den delen av lönen som överstiger den estniska lönenivån.
Om inte arbetstagarna på eget initiativ berättar vad de råkat ut för är det nästan omöjligt för myndigheterna eller facket att komma åt den här typen av fall.
Sparkad i ansiktet av chefen
Varje månad besöker Jari Lindqvist ungefär 20 byggen i huvudstadsregionen. Årligen utreder han omkring 30 fall där det finns skäl att misstänka att arbetstagare har utnyttjats. Hälften av fallen uppdagas i samband med arbetsplatsbesöken.
Oftast handlar det om att arbetstagaren inte har fått den lön han eller hon har rätt till.
– Företag går ofta i konkurs och då hjälper vi våra medlemmar att ansöka om att få sina lönefordringar genom lönegarantin. Men många utländska arbetstagare försvinner från landet och får aldrig sina pengar.
Jari Lindqvist står inte i gunst hos alla på byggena. Fjolåret var första gången på sex år då han inte hotades till livet.
Det kan gå fräckt till också på andra sätt. Jari Lindqvist berättar om ett fall där en arbetstagare begärde ett lönekvitto av sin arbetsgivare. Arbetsgivaren svarade med att sparka arbetstagaren i ansiktet. Käkbenet sprack och ambulanspersonalen som kom till platsen gjorde en polisanmälan.
Arja Pohjola vid PAM säger att också finländska företag behandlar arbetstagare illa. Bland finländska företag i städ- och fastighetsservicebranschen har man uppdagat fall där arbetsgivaren inte har betalat avtalsenlig lön och där arbetstidsbokföringen har försummats. I dessa fall har företagens högsta ledning sagt att de inte känt till oegentligheterna.
Fritt fram
Eve Kyntäjä vid FFC anser att man åtminstone i huvudstadsregionen kan prata om två skilda arbetsmarknader, och situationen riskerar att förvärras i allt snabbare takt.
Arbetstagare som kommer från länder utanför EU kan i vanliga fall bara få uppehållstillstånd efter en så kallad tillgångsprövning, det vill säga om arbets- och näringsbyrån anser att det behövs mer arbetskraft inom branschen. De senaste åren har myndigheterna ändå avskaffat tillgångsprövningen för städare, kockar, kokerskor och kallskänkor i Nyland. Man anser att det råder brist på arbetskraft inom branscherna, något som Eve Kyntäjä inte håller med om.
– Orsaken till att arbetsgivarna har svårt att hitta personal är att det är så vanligt med deltidsarbete, lönedumpning och nollarbetsavtal som inte garanterar en enda arbetstimme.
Eve Kyntäjä ser Sverige som ett avskräckande exempel. Där avskaffades tillgångsprövningen helt 2008 och efter det har antalet arbetstillstånd ökat kraftigt i framför allt städ- och byggbranschen. Tillstånden började rentav säljas svart. Fackförbunden har gjort inspektioner där det visat sig att 90 procent av de utländska arbetstagarna haft anställningsvillkor som brutit mot avtalen.
Nu har de svenska myndigheterna ändå utökat övervakningen av anställningsvillkoren. Man har också börjat granska arbetsgivare som vill anställa utländsk arbetskraft lite noggrannare.
Också i Finland har det visat sig att företag fifflar för att kringgå bestämmelserna. För städare och kockar slopades tillgångsprövningen bara då det handlar om fasta anställningar på heltid. PAM har redan uppdagat ett fall en städare vid ett större finländskt företag var anställd på deltid och inte på heltid som arbetsgivaren meddelat då ansökan om arbetstillstånd lämnades in.
Pirjo Pajunen (översättning: Viola Eksten)
