Arbetspensionerna räknas enligt ny modell
Pensionsreformen träder i kraft 2005
År 2005 tar man i vårt land i bruk ett nytt sätt att räkna arbetspensioner. Arbetsmarknadsorganisationerna enades torsdagen den 5 september om en modell för hur pensionerna ska räknas och om en del andra reformer i pensionssystemet.
Uppgörelsen är ett led i det omfattande socialpaketet om pensioner och arbetslöshetsskydd, som knöts förra hösten. Då enades parterna om förändringar i de förtida pensionerna och om förbättringar i arbetslöshetsskyddet. Någon enhet om hur pensionerna skulle räknas nåddes emellertid inte då.
Den aktuella kompromisslösningen har nu godkänts av alla parter förutom Akava, som representerar landets högt utbildade löntagare. Uppgörelsen gäller arbetspensionerna inom den privata sektorn. Skilda förhandlingar förs om pensionerna inom den offentliga sektorn.
Kompromissuppgörelsen har överlåtits till social- och hälsovårdsminister Maija Perho. Pensionslagarna ska avlåtas till riskdagen i oktober. Det nya systemet träder i kraft år 2005.
FFC:s huvudsakliga målsättningar förverkligas
Kompromisslösningen innehåller de mest centrala mål som FFC hade ställt upp för pensionsreformen. Den nya modellen för att beräkna pensioner är enklare och mera rättvis och dämpar trycket på att höja pensionsavgifterna. Modellen förbättrar i synnerhet de ungas och snuttarbetarnas ställning. Också småbarnsföräldrarnas pensionsskydd förbättras.
Finland går in för en flexibel pensionsålder, vilket innebär att en arbetstagare kan pensionera sig när som helst i åldern 62-68. Ett centralt mål med reformen har varit att höja den nuvarande pensioneringsåldern med några år. Modellen lockar människor att stanna kvar längre i arbetslivet genom att erbjuda dessa en högre pension.
Det nya pensionssystemet har beaktat att medellivslängden har ökat.
Rättvis snittlönemodell
FFC har redan länge talat för att pensionerna bör beräknas utgående från arbetstagarens hela arbetskarriär. Den gällande modellen i vårt land beräknar pensionen på inkomsterna de sista tio åren i varje anställningsförhållande. Modellen är ofördelaktig för dem som har flera olika anställningsförhållanden. FFC har betonat att pensionen bör basera sig på arbetstagarens sammanlagda löneinkomster och betalade pensionsavgifter. I och med att man nu övergår till att beräkna genomsnittslönen får tre av fyra löntagare bättre pensionsvillkor, menar de sakkunniga.
För FFC var det också viktigt att lönen beaktas i högre grad i det index som används vid pensionsberäkningen. Reformen höjer lönernas andel från 50 till 80 procent. Det gagnar i synnerhet de unga, för så här förhindrar man att de pensionsandelar som har tillkommit i ungdomsåren skärs bort.
De ungas villkor förbättras också i och med att tröskelåldern för när pensionspoäng börjar räknas, sänks från 23 till 18 år. I dagens läge betalar också de unga pensionsavgifter, men deras pensionspoäng beaktas inte förrän de fyller 23.
Också småbarnsföräldrarnas pensionsskydd förbättras. Fr.o.m. år 2005 beräknas pension på alla lagstadgade barnavårdsledigheter. Också sjuk- och arbetslöshetsdagpenning ger pensionspoäng.
Trestegsmodell
Den nya modellen beräknar pensionspoängen enligt en trestegsmodell: för personer under 53 år samlas fortsättningsvis 1,5 procent, för 53-62-åringar 1,9 procent och för 63 åringar uppåt 4,5 procent per år. Arbetstagare som har fyllt 53 betalar i motsvarande mån knappt en tredjedel mera arbetspensionsavgift, som avdras från lönen, än de yngre.
Pensionsbolaget Ilmarinens VD Kari Puro, som har lett arbetet i pensionskommittén, uppskattar att arbetspensionsutgifterna temporärt kommer att öka något i början av reformen, men att de på lång sikt medför en klar inbesparing.
Pensionsreformen i ett nötskal
- Pensionspoäng räknas fr.o.m. 18 års ålder och pensionen beräknas på basen av inkomsterna under en persons hela arbetskarriär.
- Pensionspoängen följer en trestegsmodell. Ju längre tid man stannar kvar i arbetslivet desto större blir pensionen. Pensionstaket på 60 procent slopas. Personer över 52 år betalar en högre pensionsavgift.
- Man beaktar att människor lever längre. Om livslängden ökar minskar pensionerna: för att uppnå beräknad pension måste man arbeta längre.
- Lönekoefficientens andel av pensionsindex stiger till 80 procent medan konsumentprisernas andel minskar till 20 procent.
- Lagstadgade barnledigheter berättigar till pensionspoäng, liksom studietid och sjuk- och arbetslöshetsperioder.
- Pensioner som har förtjänats in före år 2005 beräknas enligt dagens modell. Helt enligt den nya modellen räknas pensionerna bara för dem som inträder i arbetslivet år 2005.
- Reformen gäller dem som arbetar inom den privata sektorn. De stats- och kommunanställdas pensionsreform kräver skilda förhandlingar.
