Arbetarskyddslagen förnyas
Arbetslivet har förändrats. Arbetarskyddet hänger kvar i gårdagen. I november är det meningen att ett förslag till ny arbetarskyddslag ska vara klart.
Den gällande lagen är från år 1958. Den har uppdaterats flera gånger under årens lopp, och uppdateringarna har gjort lagtextens helhet direkt råddig.
- Lagen motsvarar inte dagens arbetsliv. Den finns nog bestämmelser om maskiner och buller, men nämner t.ex. ingenting om den psykiska belastningen i arbetet, säger FFC-juristen Timo Koskinen som är med och bereder den nya lagen.
FFC:s målsättning är bl.a. att lagen skall ta hänsyn till orken i arbetslivet och till de utmaningar det allt vanligare snuttarbetet innebär för arbetarskyddet. Mobbning, hot om våld eller för liten personal är också faroelement som inte beaktas i den gällande lagen.
- I den nya lagen förpliktigas arbetsgivaren att följa med faktorer som påverkar belastning och ork. Här vill lagen använda sanktioner, t.ex. böter, som piska på de arbetsgivare som underlåter att övervaka eller rätta till olägenheter.
Skydd mot mobbning
Den nya lagen stadgar, enligt förslaget, att det är arbetsgivarens sak att se till att arbetsmängden och personalreursen motsvarar varandra. Timo Koskinen menar att det är viktigt att också underleverantörer och konkurrenssituationer omfattas av förpliktelsen.
- I dagens läge behöver man inte kontrollera om en underleverantör klarar av sina arbetarskyddsförpliktelser.
I konkurrenssituationer kan t.ex. sådant som avfallstransporter och kollektivtrafik medföra ökade risker för arbetarskyddet.
Enligt förlaget kommer lagen att innehålla en paragraf om osaklig behandling av arbetstagare och arbetsplatsmobbning. Det blir arbetsgivarens sak att se till att inte mobbning förekommer, och att vidta omedelbara åtgärder för att stoppa mobbning.
Arbetet måste också organiseras så att man minimerar risken för våld på arbetsplatsen. Lagen kommer ändå inte att förbjuda ensamarbete, vilket man på arbetsgivarhåll har hävdat i offentligheten, säger Koskinen.
- Men arbetsgivarna bör tillhandahålla en tillräcklig skydds-, hjälp- och alarmutrustning och utbilda sina anställda för att kunna värja sig mot faror. I många fall handlar det inte om huruvida någon arbetar allena, utan om hur snabbt hjälpen är på plats, förklarar Koskinen.
Lagen breddar fältet
Den nya lagen förbättrar också läget för självständiga företagare och frivilligarbetare. - Företagare som ingår i en arbetsgemenskap, exempelvis elmontörer, omfattas av lagen. Det samma gäller frivilligarbetare i arbetsgemenskapen, som exempel frivilliga brandkårister.
Dessa nya grupper bör underrättas om riskerna i arbetet, bör få vederbörlig utbildning i arbetarskyddet och nödig skyddsutrustning.
Lagen kommer också att känna begreppet gemensam arbetsplats. Målet är här att arbetsplatser med flera företags arbetstagare skall verka gemensamt i arbetarskyddsfrågor. Nu gäller begreppet bara byggnadsarbetsplatser.
- Exempelvis kommunala industrihallar, kontorshotell och affärscentra kan betecknas som gemensamma arbetsplatser.
EG kommissionen har påtalat brister i den finländska arbetarskyddslagstiftningen. Kommissionen kritiserar Finland bl.a. för att lagen inte förpliktigar arbetsgivaren att teckna upp faror och risker i anslutning till arbetet - en sådan förteckning bör öppet finnas till hands för arbetstagarna på arbetsplatsen.
- Den nya lagen skall korrigera bristerna. En sådan förteckning är nödvändig för exempelvis snuttarbetare, menar Timo Koskinen.
Pirjo Pajunen
