Anständiga arbetsvillkor smakar bättre

Ett närmatsprogram för kommunerna som producerar nästan 450 miljoner måltider per år. Det tryggar både arbetsplatser och skatteintäkter och bör ligga i kommunernas intresse, framhöll ordförande Veli-Matti Kuntonen då han öppnade Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL:s förbundskongress i Tavastehus.
11.06.2012 17:52
LÖNTAGAREN
Bland de pratglada ombuden på kongressen fanns, i första raden Arto Harjumaaskola, Tiina Heinonen, Jaana Kanto och Asko Peltola. Bakom står Päivi Halonen, Tuomo Tirkkonen och Pekka Rintamaa.

Ordförande Kuntonen omvaldes enhälligt. Eira Ylitalo-Salo, huvudförtroendeman på HK Ruokatalo i Eura valdes till ordförande för förbundsfullmäktige. Både de 33 i fullmäktige och den 17-hövdade styrelsen valdes proportionellt enligt valresultaten som gav 60 respektive 37 ombud i kongressalen.

Verksamhetsprogrammet för fem år framåt sammanfattades under den talande rubriken Anständiga arbetsvillkor smakar bättre. I tre resolutioner framhöll kongressen att en god arbetsmiljö är en grundrättighet för arbetstagarna, att arbetstagarnas jämlika rättigheter bör tryggas genom lagstiftning och att arbetsgivarnas förehavanden krossar avtalssamhället. Här fördömdes Finnairs åtgärder för att motarbeta strejkrätten

Gratis tandvård för godisarbetare

I debatten och motionerna varvades frågor för hela förbundet med sådant som gällde de olika branscherna kött- och mjölkförädling, bagerier och bryggerier. Arbetarskyddsfullmäktige borde ha samma rätt att använda tid som huvudförtroendemännen har. Klara skrivningar borde tas med i kollektivavtalen om lön, arbetskläder, pauser och återhämtning för dem som har kallt eller hett arbete.

– Sockerdammet går åt tänderna. De som arbetar inom godisproduktionen bör få gratis tandvård, yrkade Tuomo Tirkkonen från Fazer Godsaker.

Arto Harjumaaskola, Altia Rajamäki, framhöll att SEL inte ska stöda brännvinsralltyt från Estland och Ryssland.

– Att hämta sprit med kurirers hjälp är ett inkörsspår till svart ekonomi. Högre brännvinsskatt får rallyt att öka, sade han.

Ursprungsland och ungdom

I flera inlägg poängterades att det måste bli ett slut på att lura konsumenterna med att bröd tillverkat i de baltiska länderna är inhemskt, genom att det gräddas här. Tydlig ursprungsmärkning behövs. Billigare baltiskt bröd under inhemsk flagg försätter arbetsplatserna i farozonen. Bättre samarbete med producentorganisationerna sågs som en möjlighet att stoppa den utflaggning av produkter som en del storföretag ägnar sig åt.

Tiina Heinonen, Vaasan Oy i Tammerfors, ville att SEL ordnar infon för niondeklassisterna.
– Det gäller att tala till unga på ungas språk. Kan vi det? frågade Tuomo Tirkkonen.

En plan för SEL:s ungdomsverksamhet, uppgjord i första hand av de unga själva, behövs.

Kursverksamhet nära arbetsplatserna, speciellt i norra Finland med långa avstånd, ville Päivi Halonen från Pekka Heikkinen & Kumppanit i Kajana se.

Lönelyft i euro

Flera talare påpekade att det måste gå att leva på sin lön, också utan kvälls- och nattarbete. Lönelyften ska förhandlas i euro och inte i procent.

– Procentlyften har bara ökat klyftan. Vi har två kast, ett som lever på sin lön, ett som inte gör det. Hårdast drabbade är unga, invandrare och kvinnor, sade Pekka Rintamaa från Tapola i Tammerfors.

Lönelyft i euro togs i en motion från Uleåborgsavdelningen och fick kongressens godkännande. Bland de godkända motionerna fanns också kravet att maj slopas som semestermånad och att lördagen fortsättningsvis ska vara ledig dag inom köttbranschen.

Och det är fortfarande SEL som ska hålla i förhandlingar.

– Valios egen arbetsgivarorganisation M2L får inte innebära att förhandlingar endast förs på lokal nivå, sade Jaana Kanto, Valio i Riihimäki.

Hon vill också att SEL ska visa framfötterna då det gäller att rekrytera unga i mejeriutbildning.

Avtalen ska komma i tid, också i svensk språkdräkt. Det krävde Asko Peltola, Snellmans i Jakobstad.

– Visst översätts avtal och cirkulär och vi har svenska på hemsidan. Men för litet och för sent. Ibland verkar det som att den biten är så liten som möjligt. Det finns faktiskt folk som inte klarar sig på finska, sade Peltola. Först på svenska och sedan samma på finska.

Ingegerd Ekstrand

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Beställ de senaste nyheterna till din e-post

Språk

Så här används uppgifterna om dig

Genom att skicka in blanketten godkänner du att informationen om dig används enligt beskrivningen.