Regeringen vill utöka myndigheternas befogenheter att ingripa i lönedumpning – FFC anser att lagförslaget är ett stort steg i rätt riktning

Regeringen vill effektivera övervakningen av lönedumpning. Om regeringens lagförslag godkänns av riksdagen kan arbetarskyddsmyndigheten ge arbetsgivare som gör sig skyldiga till lönedumpning en uppmaning att rätta till bristerna – och vid behov utfärda vite.

Fackcentralen FFC:s chefsjurist Timo Koskinen anser att det är ett stort steg i rätt riktning att myndigheterna i fortsättningen ska kunna övervaka lönedumpning genom så kallat uppmaningsförfarande.

– Om lagändringen godkänns blir myndigheterna skyldiga att övervaka, utreda och agera effektivt i fall där löner dumpas. Det här har länge varit ett krav som arbetstagarsidan har framfört.

Hittills har övervakningen av lönedumpning i praktiken alltid krävt att man ska kunna bevisa att en arbetstagare diskrimineras i förhållande till en annan arbetstagare på arbetsplatsen, och det har varit svårt och arbetskrävande att bevisa. Efter reformen räcker det med att arbetsgivaren bryter mot lönebestämmelserna i lagen eller det allmänt bindande kollektivavtalet för att arbetarskyddsmyndigheten ska kunna ge en uppmaning att rätta till bristerna. Vid behov kan myndigheten slå fast en tidsfrist och utfärda vite.

– Det är synd att någon egentlig kriminalisering av lönedumpning inte ännu införs i strafflagen. Den här reformen, som enligt planerna ska träda i kraft i juni 2023, är ändå ett rejält steg framåt, påpekar Timo Koskinen.

Man kommer ändå att fortsätta utreda om lönedumpning borde kriminaliseras, bland annat genom ett gemensamt projekt vid Justitieministeriet och Arbets- och näringsministeriet. Kriminalisering av lönedumpning är också ett av FFC:s mål för nästa valperiod.

Förslaget gäller löneärenden som grundar sig på lag eller allmänt bindande kollektivavtal

Enligt regeringens proposition ska den skärpta övervakningen av lönedumpning inte gälla normalt bindande kollektivavtal, alltså till exempel arbetsplatsspecifika kollektivavtal. Där är det också i fortsättningen avtalsparternas uppgift att övervaka att lönevillkoren uppfylls.

I stället slår lagförslaget fast att arbetarskyddsmyndigheten ska övervaka löneärenden som grundar sig på allmänt bindande kollektivavtal eller lag och där det inte finns tolkningstvister. Sådana är till exempel lönetabeller, kvälls-, natt- och söndagstillägg, ålderstillägg, andra tydliga tillägg samt semesterlön eller semesterersättning enligt semesterlagen.

Det är möjligt att tillsynen inte kommer att omfatta de delar av lönen som grundar sig på arbetets svårighetsgrad eller arbetstagarens personliga kunnande eller arbetsinsats. Men om de här lönedelarna har dokumenterats och godkänts på arbetsplatsen, är det enligt Timo Koskinen motiverat att arbetarskyddsmyndigheten övervakar också dem.

– Varje löneärende måste granskas separat. Att arbetsgivaren till exempel påstår att en lönepost lämnar rum för tolkning får inte hindra myndigheten från att utreda frågan.

Små löneärenden kommer dessutom att lämnas utanför tillsynen. Enligt Koskinen finns det skäl att hålla gränsen för att ingripa låg, eftersom också mycket små belopp vara av betydelse för låginkomsttagare.

– Förfarandet där myndigheten ger en uppmaning fungerar i alla situationer där lönedumpning förekommer – när det gäller allt från ordinarie arbetstagare till deltidsanställda och inhyrda arbetstagare. Genom lagförslaget signalerar lagstiftaren tydligt att lönedumpning inte är godtagbart för någons del.

Åtgärder mot bedrägeri och ocker samt problem med inomhusluften

Regeringen föreslår också att arbetarskyddsmyndigheten ska få lagstadgad skyldighet att polisanmäla bedrägeri- och ockerbrott. Det här skulle bidra till att avslöja den här typen av brott på arbetsplatserna.

Om regeringens lagförslag godkänns blir arbetarskyddsmyndigheten dessutom skyldig att underrätta den behöriga tillsynsmyndigheten, som vanligen är den kommunala hälsoskydds- eller byggnadsmyndigheten, om man upptäcker problem med inomhusluften på arbetsplatsen. Reformen gör det lättare att ingripa i till exempel mögelproblem på arbetsplatserna, när det blir svårare att undvika att göra nödvändiga reparationer.

Enligt lagförslaget ska man kunna vara anonym, eller kunna förutsätta att de egna uppgifterna hålls hemliga, när man anmäler lönedumpning, bedrägeri och ocker samt problem med inomhusluften till arbetarskyddsmyndigheten.

Regeringens proposition behandlas just nu i riksdagen. För att lagen ska träda i kraft måste den godkännas av riksdagen.