Ledaren: Inte ett val för alla

Bara en av tio vill byta sin semesterpenning mot ledig tid. Lika många har inget svar på frågan som ställdes till drygt 1200 arbetstagare i olika FFC-förbund. Det här visar FFC:s arbetslivsbarometer om arbetstider som publiceras lagom till semestersäsongen. Barometern visar också att möjligheten inte ges alla, utan endast drygt 40 procent kan välja pengar eller ledig tid.

Om fritid och löneförhöjning ställs emot varandra, vilket blir svaret då? Jo, de som vill ha mer i börsen är något fler än de som väljer alternativet mera ledig tid. Här är åldern en stark faktor: 56 procent av dem som fyllt 50 vill hellre ha mer fritid mot endast 36 procent av dem som inte ännu passerat 30-strecket.

Enligt FFC:s utvecklingschef Juha Antila är förklaringarna två. Kombinationen ålder och erfarenhet har gett de äldre högre inkomst och där igenom en reell möjlighet att välja. Arbetstagare i åldern 30–40 år och yngre kämpar med att klara investeringar, i bostad, bil och annat som familjen anser sig behöva.

Flexibel arbetstid och arbetstidsbanker är rätt sällsynta på FFC-fältet. Endast 16 procent av FFC:arnas arbetsplatser använder sig av en arbetstidsbank medan 15 procent tillämpar en flexibel arbetstid. Överhuvudtaget har FFC:arna sämre möjligheter att påverka sin arbetstid än tjänstemännen. Påståendet att finländarna har de mest flexibla arbetstiderna i Europa är en sanning med modifikation. Enligt Antila fungerar flexibiliteten i huvudsak på produktionens och arbetsgivarnas villkor. Och i Finland utförs de facto mer skift- och nattarbete än i något annat EU-land, och mest i de branscher FFC:arna arbetar i. Hela två av fem utför skiftarbete.

Ett klart samband finns mellan flexibla arbetstider och trivsel i arbete. Det bekräftas av svaren i arbetslivsbarometern.

Ingegerd Ekstrand