Förtroendemannen Jarmo Lyttinen är bekymrad över att många inte känner till spelreglerna i arbetslivet – ”Det är ingen annan som bevakar arbetstagarnas rättigheter”

Som förtroendeman har den 28-åriga målaren Jarmo Lyttinen lyckats åstadkomma saker, men samtidigt har han blivit lite mer cynisk.

Vad fick dig att bli förtroendeman?

– Jag har alltid själv känt till vad som hör till mina rättigheter och anställningsvillkor. Jag har varit förtroendeman i två år och arbetarskyddsfullmäktig i fyra. Jag var alltså rätt ung när jag tog mig an de här uppgifterna. Jag hade ändå följt med Byggnadsförbundets verksamhet nyheter om arbetsmarknadspolitik, och jag har hela tiden lärt mig mer på olika kurser.

– Det verkar som om för många arbetstagare vet ganska lite om sina rättigheter och skyldigheter. Jag är ofta tvungen att ingripa i saker eftersom folk inte själva känner till sina rättigheter. Jag har fått betona att det är viktigt att kolla igenom lönekvittot och granska att siffrorna stämmer.

Vad har varit det bästa med ditt uppdrag?

–  Det bästa är att jag får agera tillsammans med alla andra, jag gör arbetsplatsronder och träffar folk som jobbar på företaget. Jag får använda två timmar i veckan för mitt förtroendemannauppdrag, och chefen har aldrig stått med klockan och vaktat tidsanvändningen.

– Arbetstagarna ringer mig om de har råkat ut för något trubbel, till exempel om de anser att det har saknats pengar från lönen. Det är lägre tröskel att ta kontakt med mig än med förbundet.

– För arbetstagarna är det mycket tryggare att jobba när det finns en förtroendeman på arbetsplatsen. Det gäller arbetarskyddet, ekonomiska rättigheter, precis allt.

– Alla vågar inte stå upp mot arbetsgivaren om vintern närmar sig och det finns en risk att man blir permitterad. Då har jag varit tvungen att säga att vi får vända saken så att de är arga på mig och inte på dig.

Hur fungerar samarbetet med chefen?

– Samarbetet fungerar lätt, men inte är det ju roligt att ringa i otrevliga ärenden. Det svåraste har varit om det har saknats pengar på en arbetstagares lönekvitto.

– Ibland har det kanske funnits lite maktutövning och att man har sett ner på mig för att jag är ung, men under förtroendemannautbildningen har jag lärt mig känna igen de här situationerna.

Vad är du speciellt nöjd över att ha åstadkommit?

– Jag har försökt göra våra arbetsredskap säkrare. Till exempel damm och dålig arbetsergonomi är ett stort problem. Arbetssäkerhet kostar och är inte alltid en självklarhet. Ibland har jag direkt försatt osäkra grejer i användningsförbud.

 

– En viktig konkret förbättring är att vi numera får lönekvittona direkt till nätbanken. Det är jag mycket nöjd med.

Hur har du förändrats sedan du blev förtroendeman?

– Jag har blivit mer cynisk. Arbetsgivarna prövar sig ofta fram för att se vad de kan göra. Det gäller för arbetstagarna att hålla fast vid sina rättigheter, för det är ingen annan som bevakar dem.

– Å andra sidan har jag också börjat förstå arbetsgivarens perspektiv bättre, det handlar ju ändå om verksamhet där man strävar efter att göra vinst. Som förtroendeman måste man kunna se helheten. 

Veera Luoma-aho / Jaksomedia

(Översättning: Jonny Smeds)