Företagare dömdes för människohandel i Nykarleby
Arbetstagarna tvingades göra upp till sexton timmars arbetsdagar för under 1000 euro i månaden. Det lyste i fönstren långt in på kvällen. Nu har de två företagarna av vietnamesiskt ursprung dömts till fängelse för människohandel.
Österbottens tingsrätt dömde i mitten av maj ett företagarpar i Nykarleby till ovillkorligt fängelse i två och ett halvt år för människohandel och grov förskingring. Ägarna till företaget Nykarleby MTA-Montering hade rekryterat fattiga släktingar från sitt hemland Vietnam och tvingade dem att jobba under omänskliga förhållanden.
Offren får ersättningar på mellan 5000 och 30 000 euro för lidande. Paret är också tvunget att betala ersättningar på sammanlagt nästan 175 000 euro till offren för grov förskingring av löner.
Det var sammanlagt 26 offer som jobbade på Nykarleby MTA-Montering. Alla är släkt med ägarna, antingen direkt eller som ingifta. De hade lockats till Finland i omgångar mellan 2003 och 2008. Gärningsmännen hade kommit till Finland som flyktingar i slutet av 1980-talet.
Händelseförloppet började nystas upp i april 2009 då sonen till ägaren misshandlade en arbetstagare som försenat sig till jobbet och polisen tillkallades.
Småningom klarnade det att arbetstagarna jobbade sju dagar i veckan. Under vardagarna jobbade de mellan 12 och 16 timmar om dagen.
Under veckosluten var arbetsdagarna kortare. Arbetstagarna hade ingen semester och de vågade inte stanna hemma från jobbet då de var sjuka. Företagarparet hotade med att skicka hem arbetarna om de vägrade lyda. Arbetstagarnas fick 500–900 euro i månadslön.
– Företagarna utnyttjade det faktum att offren var beroende av dem. Arbetstagarna saknade språkkunskaper och levde isolerade, berättar Jukka Heikkerö, pensionerad jurist vid industrifacket TEAM och den som drev offrens intresse.
Öppnade bankkonton i offrens namn
Utåt sett verkade allt normalt och arbetstagarna hörde till facket. Någon gång var det någon som undrade varför det lyste i fönstren så sent om kvällarna.
Också lönerna verkade vara i skick. Ägarna öppnade konton å arbetstagarnas vägnar, och betalade in en avtalsenlig lön. Arbetstagarna kände ändå inte till kontona, utan det var ägarna själva som använde pengarna. Arbetstagarna fick andra konton för de verkliga lönerna.
En del av arbetarna gjorde inhopp på vattenlåstillverkaren Prevex, som MTA fungerade som underleverantör för. Men också då gick lönen till de konton som arbetarna inte själva hade tillgång till. Efter att härvan uppdagades tog Prevex dock sitt ansvar och erbjöd offren jobb.
– Nu har offren det bra. Många jobbar fortfarande i Finland, en del har återvänt till Vietnam, säger Heikkerö.
De senaste åren har det fallit några domar för människohandel i Finland. Enligt Heikkerö har rättspraxis börjat formas.
– Det kan handla om tvångsarbete, även om offret från början utfört arbetet frivilligt. Oftast lockar eller transporterar man folk till tvångsarbete, säger Heikkerö.
De dömda är missnöjda med utslaget i tingsrätten. Om de överklagar domen senast den 14 juni, går fallet vidare till hovrätten. Arbetstagarna har också en fordran på lön för de tre sista månaderna. Fordran kommer att behandlas i rätten efter människohandelsfallet.
Katariina Harju och Jonny Smeds