FFC välkomnar beslutet att höja innovationsstöden – Beklagligt att regeringen inte drog bort försämringarna av anställningstryggheten

Regeringens beslut om en bestående nivåhöjning på nästan 100 miljoner till forsknings- och utvecklingsverksamheten stärker den ekonomiska tillväxten och är en välkommen helomvändning jämfört med regeringens tidigare nedskärningspolitik.

– Forsknings- och innovationsstöden spelar en nyckelroll när det handlar om att stöda den ekonomiska tillväxten. Det är glädjande att regeringen nu är inne på samma linje som FFC i den här frågan, och tar tillbaka sina tidigare nedskärningar, säger FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Enligt Kaukoranta har den här regeringsperioden visat att ett ideologiskt förhållningssätt till beskattningen leder till en dålig politik. Efter att regeringen beslöt att beskattningen inte ska ingå i verktygslådan, har man försökt stärka den offentliga ekonomin genom att göra nedskärningar i bland annat socialskyddet, utbildningen, biståndssamarbetet, forskningen och innovationsstöden.

– Regeringens nedskärningslinje har varit ohållbar ur ett mänskligt, politiskt och ekonomiskt perspektiv. Nedskärningarna har utarmat de lågavlönades ekonomi och har försämrat förutsättningarna för framtida tillväxt. Lyckligtvis har regeringen nu också börjat ta tillbaka sina nedskärningar.

Under nästa regeringsperiod måste välfärdssamhället stärkas genom att vid sidan av satsningar på sysselsättningen också föra en realistisk skattepolitik. En hög sysselsättning bygger på en aktiv arbetskraftspolitik och på att man värnar om hela befolkningens kunnande.

I samband med budgetmanglingen genomförde regeringen små specifika insatser för att lappa de tidigare utbildningsnedskärningarna. Under nästa regeringsperiod måste ambitionsnivån vara högre: läroplikten måste förlängas och vuxenutbildningen effektiveras.

Inom arbetskraftspolitiken är beslutet om att stärka lönestödet ett steg i rätt riktning. I stället för regeringens mekaniska bestraffningar genom aktiveringsmodellen skulle FFC:s sporrande sysselsättningsmodell vara ett mänskligt och effektivt sätt att få fart på de arbetslösas jobbsökning.

Det är framför allt genom förbättrad sysselsättning man kan stärka den offentliga ekonomin. Men det räcker inte med att sysselsättningen förbättras, utan regeringen måste också vara beredd att ändra på beskattningen.

– Nu skulle det vara klokt att stärka buffertarna med tanke på kommande recessioner och de utgifter den åldrande befolkningen för med sig. Vi har inte råd att låta finansieringen av välfärdssamhället hänga på att sysselsättningen förbättras.

FFC har redan tidigare föreslagit att beskattningen av förmögenhet skulle skärpas.

– Regeringens beslut om att införa investeringssparkonton är ett steg i fel riktning. I praktiken lindrar regeringen nu kapitalbeskattningen och det leder till att statens skatteintäkter minskar. Nu borde man stärka den offentliga ekonomin, och inte skapa nya skattelättnader för investerare.

Regeringen drog inte bort sitt förslag om att försämra anställningstryggheten vid små företag. FFC:s styrelse samlas måndagen den 3 september för att utvärdera läget i den här frågan.