Ändringar vid årsskiftet 2025: Många försämringar inom arbetslagstiftningen, nedskärningarna i den sociala tryggheten fortsätter

Vi har sammanställt en lista med de ändringar som träder i kraft vid årsskiftet eller senare under år 2025 och som påverkar arbetstagarnas anställningsvillkor, utbildning, arbetslöshetsskydd och annan social trygghet, tjänster för arbetslösa samt beskattning.

En del av de ändringar som finns med på listan behandlas fortfarande av riksdagen.

Utkomstskydd för arbetslösa

Utkomstskyddet för arbetslösa försämrades kraftigt under år 2024. Regeringen Orpo-Purra har redan bland annat förlängt den tid man måste jobba för att få rätt till inkomstrelaterad dagpenning, avskaffat barnförhöjningarna, avskaffat det skyddade beloppet på 300 euro i samband med den jämkade arbetslöshetsdagpenningen, skurit ner den inkomstrelaterade dagpenningen efter två och åtta månaders arbetslöshet samt förlängt självrisktiden. För en del av dessa ändringar kommer nivån på utkomstskyddet för arbetslösa att försämras först under 2025.

Regeringen skär ner utkomstskyddet för arbetslösa också år 2025.

Förhöjningsdelarna inom utkomstskyddet för arbetslösa avskaffas

Tidigare har man kunnat få inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning samt arbetsmarknadsstöd med förhöjt belopp under den tid då man har deltagit i sysselsättningsfrämjande service. Sådan service är bl.a. arbetsprövning, arbetskraftsutbildning, frivilliga studier och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte samt frivilliga studier för invandrare. Nu avskaffas förhöjningen 1.1.2025.

Om den sysselsättningsfrämjande servicen inleds senast 31.12.2024, kan man få förmånen med förhöjt belopp tills servicen upphör, i högst 200 dagar på samma sätt som tidigare. Om servicen ordnas under flera separata perioder, har man inte längre rätt till förhöjningsdel för de serviceperioder som inleds 1.1.2025 eller därefter.

Rörlighetsunderstödets förhöjningsdel avskaffas

Man kan beviljas rörlighetsunderstöd om man som arbetslös tar emot ett arbete som ligger långt från den nuvarande bostadsorten. Det har gått att få rörlighetsunderstödet med förhöjt belopp om avståndet till den nya arbetsplatsen har varit över 200 kilometer. Den här förhöjningsdelen till rörlighetsunderstödet avskaffas vid årsskiftet.

Det går fortfarande att få rörlighetsunderstöd med förhöjt belopp om arbetet eller utbildningen i samband med arbetet inleds senast 31.12.2024.

Det partiella arbetsmarknadsstödet för den som bor hos sina föräldrar minskar

Det partiella arbetsmarknadsstöd som betalas till arbetslösa som bor i sina föräldrars hushåll minskar i början av 2025 från 50 procent till 35 procent av det arbetsmarknadsstöd som annars skulle betalas. I praktiken minskar stödbeloppet från 400 euro till 280 euro.

Sänkningen av arbetsmarknadsstödet leder till att familjernas problem med låga inkomster förvärras och att behovet av bostadsbidrag och utkomststöd ökar.

Läs mer: FPA:s meddelande

Effekterna av graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen börjar synas på allvar

Effekterna av den gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa som trädde i kraft i september 2024 börjar synas på allvar i utkomsten för de arbetssökande under år 2025. Nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen sänks i två repriser: med 20 procent redan efter ungefär två månaders arbetslöshet och med ytterligare fem procent efter åtta månaders arbetslöshet. För den som till exempel har haft inkomster på 2000 euro i månaden och får en inkomstrelaterad dagpenning på 1306 euro, får först sin dagpenning sänkt till 1045 euro och därefter till 980 euro i månaden. Om personen är arbetslös en längre tid är nedskärningen alltså 326 euro i månaden.

Läs mer: FFC:s nyhet

Pappersarbetarnas arbetslöshetskassa fusioneras med A-kassan

Pappersarbetarnas arbetslöshetskassa fusioneras med Öppna arbetslöshetskassan i början av 2025. Öppna arbetslöshetskassan A-kassan är den tredje största arbetslöshetskassan i Finland. I slutet av 2024 har A-kassan redan över 240 000 medlemmar och i samband med fusionen ökar medlemsantalet med ungefär 12 500 personer.

Fusionen kräver inga åtgärder av medlemmarna.

Läs mer: Öppna arbetslöshetskassans nyhet

Tjänster för arbetslösa

Ansvaret för arbetskraftsservicen överförs till kommunerna

Arbets- och näringstjänsterna överförs i början av 2025 från staten till kommunerna. Samtidigt läggs de statliga arbets- och näringsbyråerna ner.

Kundrelationen för arbetssökande som är kunder hos arbets- och näringsbyrån överförs 1.1.2025 automatiskt till den kommunala arbetskraftsmyndigheten och det krävs inga åtgärder av arbetssökandena. De arbetssökande betjänas därefter vid kommunernas serviceställen. Webbtjänsten Jobbmarknaden.fi kvarstår och det är via den man också i fortsättningen anmäler sig som arbetssökande och sköter ärenden som gäller jobbsökning.

Läs mer: Arbets- och näringsministeriets artikel

Utländska arbetstagare avlägsnas från Finland efter tre månaders arbetslöshet

Se punkten Invandring.

Övrig social trygghet

Utöver att regeringen Orpo-Purra under år 2024 har skurit ner utkomstskyddet för arbetslösa, har den också genomfört flera nedskärningar i den övriga sociala tryggheten. Vuxenutbildningsstödet har avskaffats, bostadsbidraget har skurits ner och det skyddade beloppet i samband med bostadsbidraget för dem som arbetar har avskaffats. Regeringen har också skurit ner utkomststödet och gjort det svårare att få utkomststöd. Dessutom har systemet med alterneringsledighet avskaffats.

Regeringen fortsätter skära ner i den sociala tryggheten 2025.

Utbetalningen av allmänt bostadsbidrag för ägarbostäder upphör

Från början av 2025 kan man inte längre få allmänt bostadsbidrag för ägarbostäder. Inte heller räntorna på bostadslån för bostadsrättsbostäder beaktas längre. Ändringarna gäller inte bostadsbidraget för pensionstagare.

Ändringen gäller inte bostadsrättsbostäder eller delägarbostäder. Som boendeutgifter för bostadsrättsbostäder godkänns dock inte längre räntor på bostadslån.

Läs mer: FPA’s nyhet

Studerande överförs från bostadsbidraget till studiestödets bostadstillägg

Se punkten Utbildning.

Åtstramningar i bostadsbidraget för pensionstagare

Från början av 2025 har inkomster och förmögenhet större inverkan på bostadsbidraget för pensionstagare. Dessutom fortsätter den indexfrysning som regeringen redan tidigare har beslutat om, vilket innebär att maximibeloppen av de boendeutgifter samt kostnader för uppvärmning, vatten och underhåll som beaktas i samband med bostadsbidraget för pensionstagare inte kommer att höjas 2025.

Läs mer: FPA’s nyhet

Folkpension betalas inte längre till utlandet

Den folkpension som Folkpensionsanstalten betalar kommer från 1.1.2025 endast att betalas till personer som är permanent bosatta i Finland. Om den som får folkpension bor i ett annat EU-land eller i ett annat land som tillämpar EU:s förordning om social trygghet när lagen träder i kraft, avbryts utbetalningen av folkpension från 1.2.2025.

Läs mer: Social- och hälsovårdsministeriets nyhet

Sjukdagpenningen skärs ner

Regeringen Orpo-Purra skär ner sjukdagpenningen. Nedskärningen drabbar dem som tjänar ungefär 2 400 euro i månaden eller mer.

I början av 2025 sänks den övre årsinkomstgränsen, som berättigar till en ersättningsnivå på 70 procent, från nuvarande 35 769 euro till 27 633 euro. För den del av inkomsten som överskrider den här gränsen är sjukdagpenningen i fortsättningen 15 procent i stället för nuvarande 20 procent. Utöver sjukdagpenningen gäller sänkningen också rehabiliteringspenningen samt donationsdagpenningen som betalas i samband med organdonationer.

Läs mer: FFC:s nyhet

Kostnaderna för dem som är sjuka ökar

Regeringen höjer i början av 2025 serviceavgifterna inom social- och hälsovården samt självrisken för läkemedelsersättning. Avgifterna inom primärvården, såsom hälsocentralsavgifterna, höjs med 22,5 procent och avgifterna inom den specialiserade sjukvården höjs med 45 procent. Det är fråga om maximiavgifter: välfärdsområdena kan också besluta om lägre avgifter.

Till exempel höjs maximiavgiften för besök hos hälsocentralläkare från 23 euro till 28,20 euro. Sjukhusens maximala poliklinikavgift höjs från 46 euro till 66,70 euro.

Dessutom höjer regeringen initialsjälvrisken för läkemedelsersättningar från 50 euro till 70 euro år 2025. FPA ersätter läkemedelskostnaderna först efter att självrisken har uppfyllts. Takbeloppet för läkemedelskostnader, alltså årssjälvrisken, stiger en aning till 633,17 euro. Efter att takbeloppet har nåtts har patienten rätt till tilläggsersättning för läkemedel.

Läs mer: Höjningen av serviceavgifterna inom social- och hälsovården

Höjningen av läkemedelssjälvrisken

Tidsfristen för vårdgarantin förlängs

Regeringen Orpo-Purra förlänger tidsfristen för när man har rätt att få icke-brådskande vård från två veckor till tre månader i början av 2025. Inom mun- och tandvården förlängs tidsfristen för icke-brådskande vård till sex månader.

När tjänsterna fördröjs kan sådana sjukdomar som det skulle ha gått att förebygga i stället bli allvarligare. Det leder till ökade kostnader för både arbetsgivarna och samhället, för att inte tala om vilket mänskligt lidande det orsakar.

Läs mer: FFC:s nyhet

Den nedre åldersgränsen för rehabiliteringspenningsförmåner höjs

Den nedre åldersgränsen för folkpension, garantipension, sjukdagpenning samt FPA:s rehabiliteringspenningsförmåner höjs från 16 år till 18 år i början av 2025.

I synnerhet i familjer med låga inkomster har rehabiliteringspenning som betalas till personer under 18 år tidigare varit en betydande förmån.

Läs mer: FPA’s nyhet

Villkoren för yrkesinriktad rehabilitering av unga skärps

Från början av 2025 har unga i regel inte rätt till rehabiliteringspenning under den tid de deltar i coachningstjänster som hör till yrkesinriktad rehabilitering för unga, dvs. Nuotti-coachning. Unga som har rätt till studiestöd, utkomstskydd för arbetslösa eller arbetsmarknadsstöd kan i fortsättningen få förmånen i fråga under tiden för Nuotti-coachning, om villkoren uppfylls. Beslutet att sluta betala ut rehabiliteringspenning riktar sig därmed särskilt till de unga som inte har förankrat sig i arbetslivet och som inte studerar.

Rehabiliteringspenning som betalas för väntetid och mellanliggande tid vid yrkesinriktad rehabilitering för unga ska i fortsättningen beviljas enligt behovsprövning, och längden på utbetalningen begränsas i regel till högst 3 månader per kalenderår. Dessutom jämkas inkomster partiellt med rehabiliteringspenningen för unga.

I fortsättningen beviljas inte studiestöd om en person får FPA:s rehabiliteringspenning för samma tid. Dessutom kan den som studerar med läroavtal inte få rehabiliteringspenning.

Läs mer: Social- och hälsovårdsministeriets nyhet

Vårdarvodet inom stödet för närståendevård och vårdarvodet för familjevård stiger

Vårdarvodet inom stödet för närståendevård och vårdarvodet för familjevård stiger i början av 2025 med cirka 2,2 procent. Minimiarvodet inom stödet för närståendevård stiger till 472,15 euro i månaden och det arvode som betalas under en tung behandlingsfas stiger till 944,31 euro.

Minimiarvodet för familjevård stiger till 944,34 euro i månaden. Också de kostnadsersättningar och startersättningar som betalas till familjevårdare stiger 1.1.2025.

Läs mer: Social- och hälsovårdsministeriet nyhet

Integrationsersättningarna skärs ner

Se punkten Invandring.

Största delen av FPA:s förmåner har frysts fram till 2027

De förmåner som FPA betalar höjs i regel inte 2024–2027. Frysningen av folkpensionsindex gäller följande förmåner:

• arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning, förhöjningsdel och barnförhöjning
• den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningens grunddel, barnförhöjning, förhöjningsdel, rörlighetsunderstöd och alterneringsersättning
• vuxenutbildningsstödets grunddel
• startpeng
• sjukdagpenningens och den partiella sjukdagpenningens minimibelopp
• föräldradagpenningarnas minimibelopp
• stöd för hemvård av barn
• stöd för privat vård av barn och vårdtillägg
• partiell vårdpenning och flexibel vårdpenning
• studiepenning, försörjarförhöjning och läromaterialstillägg
• rehabiliteringspenning för yrkesinriktad rehabilitering
• rehabiliteringspenning för unga
• mottagningspenning och brukspenning för personer som söker internationellt skydd och offer för människohandel
• en del av det allmänna bostadsbidraget
• en del av bostadsbidraget för pensionstagare.

Indexfrysningen gäller inte till exempel folkpension, garantipension, familjepension, handikappförmåner, utkomststödets grunddel eller underhållsstöd.

I praktiken är frysningen av förmånerna för fem år en nedskärning som drabbar de allra fattigaste. När förmånen förblir lika stor som tidigare och priserna stiger, försämras utkomsten för dem som får förmånen.

Läs mer: FPA:s nyhet

Socialförsäkringsavgifter 2025

Inom parentes motsvarande avgift 2024.

Arbetspensionsavgift

Arbetstagarens andel av ArPL-avgiften:

• 17–52-åriga arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)
• 53–62-åriga arbetstagare: 8,65 % (8,65 %)
• 63 år fyllda arbetstagare: 7,15 % (7,15 %)

Arbetsgivarens genomsnittliga andel av ArPL-avgiften:

• 17,38 % (17,34 %) (under coronaåret 2020 sänktes arbetsgivarens avgift och den tredje återbetalningspotten ingår i siffran)

Företagarnas pensionsavgift:

• Under 53-åriga företagare: 24,10 % (24,10 %)
• 53–62-åriga företagare: 25,60 % (25,60 %)
• 63 år fyllda företagare: 24,10 % (24,10 %)

Läs mer: Pensionsskyddscentralens nyhet

Sjukförsäkringsavgift

• Löntagares sjukvårdspremie: 1,06 % (0,51 %)
• Löntagares dagpenningspremie, om löne- och företagarinkomsten är minst 16 862 euro/år: 0,84 % (1,01 %)
• Pensionärers sjukförsäkringspremie: 1,45 % (1,48 %)
• Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift: 1,87 % (1,16 %)

Läs mer: Statsrådets nyhet

Arbetslöshetsförsäkringspremie

• Löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie: 0,59 % (0,79 %)
• Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie, om lönesumman är högst 2 455 000 euro/år: 0,20 % (0,27 %)
• Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie för den del av lönesumman som överskrider 2 455 000 euro: 0,80 % (1,09 %)
• Arbetsgivarens genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie: 0,61 % (0,82 %)
• Arbetsgivarens delägaravgift: 0,20 % (0,27 %)
• Arbetstagarens delägaravgift: 0,30 % (0,43 %)

Läs mer: Sysselsättningsfondens nyhet

Index för sociala förmåner och livslängdskoefficient 2025

• Arbetspensionsindex: 3077 (3037)
• Lönekoefficient: 1,673 (1,637)
• Poängtal för folkpensionsindex: 1930 (1911)
• Livslängdskoefficient: 0,94759 (0,94692)

Läs mer: Social- och hälsovårdsministeriets nyhet

Ändringar som bereds inom den övriga sociala tryggheten

Reformen av arbetspensionssystemet

Arbetsmarknadsorganisationerna ska ge sitt förslag till reform av arbetspensionssystemet före utgången av januari 2025. Parterna på arbetsmarknaden förhandlar om huvudlinjerna för reformen. Regeringen ansvarar för lagberedningen på trepartsbasis, där man löser många detaljer. Riksdagen stiftar sedan lagarna som gäller pensionssystemet.

Läs mer: FFC:s sida om pensonsreformen

Totalreform av utkomststödet

Regeringen bereder en nedskärning på 70 miljoner euro i de årliga utgifterna för utkomststödet. Målet i regeringen Orpo-Purras regeringsprogram är att halvera antalet stödmottagare. Regeringen gjorde nedskärningar i utkomststödet också år 2024.

Ändringen bereds vid Social- och hälsovårdsministeriet. FFC deltar inte i arbetsgruppens arbete.

Läs mer: Social- och hälsovårdsministeriets nyhet 

Arbetslagstiftning

Under år 2024 försvagade regeringen Orpo-Purra arbetstagarnas strejkrätt genom att begränsa rätten till politiska strejker och sympatistrejker, kraftigt höja strejkböterna och införa böter på 200 euro för arbetstagare som deltar i en strejk som har konstaterats vara olovlig.

Regeringen fortsätter försvaga arbetslagstiftningen under år 2025. Försämringarna gäller i synnerhet arbetstagarnas anställningsvillkor.

Det lokala avtalandet utvidgas och förtroendemannens ställning försvagas

Också de företag som inte är medlemmar i arbetsgivarförbundet i branschen kan från början av 2025 utnyttja de möjligheter till lokala avtal som finns i kollektivavtalet. Om det inte finns någon förtroendeman på arbetsplatsen och om parterna inte i kollektivavtalet har avtalat om ett alternativt förfarande för lokala avtal, kan arbetsgivaren ingå ett lokalt avtal med ett förtroendeombud.

Förtroendemannen är den representant för arbetstagarna som är insatt i hur man ingår avtal och tolkar anställningsvillkoren och som får stöd av fackförbundet. Förtroendeombud har inte motsvarande stöd.

I fortsättningen kan man avtala om andra villkor genom företagsspecifika kollektivavtal också när det gäller sådana lagstadgade anställningsvillkor som man tidigare har kunnat avvika från endast genom riksomfattande kollektivavtal. Också en fackavdelning kan vara part i avtalet.

Läs mer: FFC:s nyhet

Den lagstadgade exportmodellen begränsar avtalsfriheten

Enligt en lag som träder i kraft 1.1. 2025 ska riksmedlaren i sitt medlingsuppdrag förfara så att lönebildningen fungerar på bästa möjliga sätt och arbetsmarknadens funktionssätt inte äventyras, för att på det sättet trygga det övergripande samhällsekonomiska intresset.

Genom den här otydliga bestämmelsen vill regeringen genomföra skrivningen i regeringsprogrammet om att riksmedlaren eller en förlikningsnämnd i fortsättningen inte ska kunna lägga fram ett medlingsbud som är högre än den så kallade allmänna linjen.

Skrivningen i regeringsprogrammet strider mot internationella avtal som är bindande för Finland. Därför strävar regeringen efter att uppnå sitt mål genom en diffus lagtext och genom att lagstifta genom motivering. Till och med riksdagens grundlagsutskott har konstaterat att det i propositionen finns tecken på att motiveringen gäller en annan slags lagstiftning än den som föreslås i propositionen.

Genom lagen ingriper regeringen Orpo-Purra i arbetsmarknadsorganisationernas avtalsfrihet samt i riksmedlarens oberoende och opartiskhet. Enligt EU- och ILO-regelverk som är bindande för Finland ska statsmakten främja kollektivavtalsverksamheten och föreningsfriheten samt se till att medlingsinstitutionen är oberoende och opartisk.

Inom FFC:s branscher finns många kvinnodominerade och lågavlönade yrken, inom både offentliga och privata sektorn, där lönerna och köpkraften har utvecklats svagt. Genom sin exportmodell försvagar regeringen ställningen för dem som arbetar och gör det svårare för dem att ta sig ur lönegropen.

Lagen om arbetet i bagerier upphävs

Regeringen Orpo-Purra upphäver lagen om arbetet i bagerier med hänvisning till att lagen är ”föråldrad”. I lagen bestäms nu att arbetstagaren ska få en lön som är förhöjd med minst 100 procent för arbete som utförs mellan klockan 22 och 6. Att lagen upphävs leder i praktiken till en betydande sänkning av inkomstnivån för en del av arbetstagarna i branschen.

Enligt nuvarande uppgifter träder upphävandet av lagen om arbetet i bagerier i kraft 1.3.2025.

Samarbetslagens tillämpningsområde inskränks och förhandlingstiderna förkortas

I samband med reformen av samarbetslagen höjs gränsen för när lagen tillämpas från arbetsplatser med minst 20 anställda till arbetsplatser med minst 50 anställda. Det leder till att ett betydande antal företag faller utanför lagen. Dessutom förkortas de minimiförhandlingstider som gäller när arbetsgivaren säger upp eller permitterar personal av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker. Minimiförhandlingstiderna förkortas från 6 veckor eller 14 dagar till 3 veckor eller 7 dagar.

Den nuvarande samarbetslagen innehåller bestämmelser om en kontinuerlig dialog för att utveckla företaget och arbetsgemenskapen i samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Nu försvagar regeringen Orpo-Purra också den här bestämmelsen och föreslår en förenklad modell för dialog för företag med 20–49 anställda.

Regeringen lämnade sin proposition med förslag till ändringar i samarbetslagen till riksdagen i november 2024. Lagen avses träda i kraft 1.7.2025.

Läs mer: FFC:s nyhet

Ändringar i arbetslagstiftningen som är under beredning

Bestämmelser om skyddsarbete införs i lagstiftningen

Den traditionella definitionen av skyddsarbete under en arbetskonflikt utvidgas avsevärt enligt ett utkast till lagförslag som regeringen har lagt fram. För tillfället finns det ingen lagstiftning som gäller skyddsarbete under en arbetskonflikt. I dagsläget är det den arbetstagarorganisation som deltar i arbetskonflikten som fattar beslut om sådant skyddsarbete som är nödvändigt för att skydda liv, hälsa, egendom och miljö, eller så förhandlar arbetstagarorganisationen och arbetsgivarorganisationen sinsemellan om detta.

FFC anser att en betydande utvidgning av definitionen av skyddsarbete skulle leda till att rätten till effektiva stridsåtgärder går förlorad. Det strider mot internationella förpliktelser som är bindande för Finland.

Regeringen ska enligt en preliminär bedömning överlämna sin lagproposition till riksdagen i april 2025. FFC deltog i arbetet i den arbetsgrupp som har berett förslaget, men lämnade tillsammans med Akava och STTK en avvikande mening i arbetsgruppens promemoria.

Det blir lättare för arbetsgivare att säga upp arbetstagare

Regeringen Orpo-Purra håller på att ändra uppsägningsgrunderna så det i fortsättningen ska räcka med sakliga skäl när arbetsgivare säger upp arbetsavtal av orsaker som beror på arbetstagaren. För närvarande krävs det sakliga och vägande grunder för uppsägning. I fortsättningen är det alltså i praktiken lättare att säga upp anställda av personrelaterade skäl.

Ändringen bereds vid Arbets- och näringsministeriet. FFC deltar i arbetsgruppens arbete.

Läs mer: FFC:s nyhet

Skyldigheten att återanställa slopas för företag med färre än 50 anställda

Regeringen håller på att slopa skyldigheten att återanställa för företag och sammanslutningar som regelbundet har färre än 50 anställda. För närvarande gäller skyldigheten alla företag och sammanslutningar. I regeringen Orpos regeringsprogram står att arbetsgivare som har färre än 50 anställda inte ska ha någon skyldighet att återanställda fastän parterna i kollektivavtalet har avtalat om en sådan skyldighet, som ger arbetstagarna bättre rättigheter.

Ändringen bereds vid Arbets- och näringsministeriet. FFC deltar i arbetsgruppens arbete.

Läs mer: FFC:s Vägande skäl-webbsida

Det blir lättare att ingå tidsbundna anställningar

Regeringen Orpo-Purra håller på att göra det lättare att ingå tidsbundna arbetsavtal. I fortsättningen behövs ingen särskild grund för att ingå en visstidsanställning, om anställningsförhållandet varar högst ett år. För närvarande behövs det alltid en grundad anledning för att ingå en tidsbunden anställning, oberoende av längden på anställningsförhållandet. Endast långtidsarbetslösa, alltså personer som har varit arbetslösa i minst ett år, får anställas för viss tid utan grundad anledning.

I synnerhet unga kvinnor utför mycket visstidsarbete. De utsätts också ofta för diskriminering på grund av graviditet och familjeledighet. När lagen ändras så att det blir vanligare med visstidsanställningar kan det leda till ökad diskriminering.

Ändringen bereds vid Arbets- och näringsministeriet. FFC deltar i arbetsgruppens arbete.

Läs mer: FFC:s Vägande skäl-webbsida

Tiden för varsel om permittering förkortas

Regeringen håller på att förkorta minimitiden för meddelande om permittering från fjorton till sju dagar. I regeringen Orpos regeringsprogramm står att arbetsgivaren inte ska behöva följa en längre tidsfrist fastän parterna har avtalat om en sådan i kollektivavtalet i branschen.

Ändringen bereds vid Arbets- och näringsministeriet. FFC deltar i arbetsgruppens arbete.

Läs mer: FFC:s Vägande skäl-webbsid

Utbildning

Under år 2024 skar regeringen Orpo-Purra ner finansieringen av det fria bildningsarbetet och avskaffade vuxenutbildningsstödet.

Regeringen fortsätter göra nedskärningar i utbildningen 2025.

Finansieringen av yrkesutbildningen skärs ner kraftigt

År 2025 gör regeringen nedskärningar i yrkesutbildningen på 120 miljoner euro. Beloppet kan bli ännu högre om man också beaktar den nedskärning på tio miljoner euro som regeringen gör med hänvisning till avreglering.

Nedskärningarna riktas i synnerhet mot vuxenutbildning som ordnas för vuxna som redan tidigare har avlagt examen på andra stadiet eller högre nivå. Vuxna avlägger i synnerhet yrkes- och specialyrkesexamina och delar av sådana examina. Nedskärningen gäller också läroavtalsutbildningen.

Regeringen har redan tidigare avskaffat vuxenutbildningsstödet och också försvagat den övriga sociala tryggheten som stöder dem som deltar i utbildning.

Läs mer: FFC:s nyhet

Utbildningsavdraget avskaffas

Regeringen avskaffar från början av 2025 rätten för privata arbetsgivare att vid beskattningen dra av kostnaderna för högst tre dagars utbildning av arbetstagarna. Offentliga arbetsgivare har också i fortsättningen rätt till skatteavdrag.

Målet med utbildningsavdraget har varit att främja utvecklingen och förbättringen av arbetstagarnas utbildning och kompetens på arbetsplatserna.

Studerande överförs från bostadsbidraget till studiestödets bostadstillägg

År 2017 överfördes största delen av de studerande till det allmänna bostadsbidraget. Nu återför regeringen Orpo-Purra de studerande till studiestödets bostadstillägg. Regeringen räknar med att ändringen ska ge inbesparingar på 57 miljoner euro fram till år 2028.

De studerande som får bostadsbidrag har redan drabbats av regeringens omfattande nedskärningar i det allmänna bostadsbidraget. När de överförs till bostadstillägget kommer att det att skära ner en stor del av utkomsten för de studerande som får stöd för sitt boende.

Lagändringen avses träda i kraft 1.8.2025.

Invandring

Utländska arbetstagare avlägsnas från Finland efter tre månaders arbetslöshet

Från början av april 2025 ska utländska arbetstagare lämna Finland om anställningsförhållandet upphör och de inte har ingått ett nytt anställningsförhållande inom tre månader. Skyddstiden är sex månader för utländska medborgare med sakkunniguppdrag eller ledande ställning som har blivit arbetslösa. Arbetsgivaren ska i fortsättningen underrätta Migrationsverket när arbetet för arbetstagare som har flyttat till landet upphör.

Arbetstagare som har flyttat till Finland och har blivit arbetslösa kan utöver att söka jobb inom sin egen bransch också söka jobb inom branscher med brist på arbetskraft. Från år 2025 fastställs branscherna med arbetskraftsbrist genom en förordning av statsrådet.

Inkomstgräns på 1 600 euro för uppehållstillstånd för arbetstagare

Uppehållstillstånd för arbetstagare får en inkomstgräns på 1 600 euro. Målet är att säkerställa att det går att klara sig på den lön man får. Dessutom bidrar inkomstgränsen till att öka mängden heltidsarbete i Finland.

Tidigare har kravet för att få uppehållstillstånd varit lön enligt kollektivavtal eller den nedre gränsen för försörjningsförutsättningen, dvs. cirka 1 400 euro. Också i fortsättningen ska lönen följa kollektivavtalet.

Propositionen föreslås träda i kraft 2025.

Läs mer: Arbets- och näringsministeriets artikel

Det är inte längre möjligt för asylsökande att byta spår till arbetskraftsinvandring

En lagändring som trädde i kraft i september 2024 hindrar dem som har fått avslag på sin asylansökan från att byta spår till arbetskraftsinvandring. Att asylsökande har fått jobb under asylprocessen utgör inget hinder för att avlägsna dem ur landet om de har fått ett negativt beslut.

Läs mer: Statsrådets nyhet

Plockning av vilda bär införs i tillämpningsområdet för säsongsarbetslagen

Regeringen håller på att ändra säsongsarbetslagen och säsongsarbetsförordningen så att den huvudsakliga vägen till Finland för utländska plockare av vilda bär i fortsättningen kommer att vara säsongsarbete i anställningsförhållande. Målet är att ändringarna ska träda i kraft inför skördesäsongen 2025.

Läs mer: Statsrådets nyhet

Integrationslagen träder i kraft, integrationsersättningarna skärs ner

Regeringen skär år 2025 ner de kalkylerade ersättningar som betalas till kommuner och välfärdsområden för kostnaderna för integrationstjänster för invandrare. Också tiden då staten betalar ersättning för kostnader för utkomststöd för integration förkortas från tre år till ett år. Kommunernas och välfärdsområdenas resurser minskar alltså, trots att den totalreform av integrationslagen som träder i kraft vid årsskiftet ökar kommunernas ansvar för att främja integration. 

Beskattning

Beskattningen av de högsta förvärvsinkomsterna skärps

År 2025 görs ingen indexjustering av förvärvsinkomstgränserna i de två högsta inkomstklasserna i inkomstskatteskalan, vilket i praktiken skärper beskattningen av de högsta förvärvsinkomsterna i förhållande till andra inkomstklasser.

Det maximala grundavdraget från inkomstskatt höjs från 3 980 euro till 4 115 euro. Förvärvsinkomstavdraget som görs från inkomsten slopas och det ersätts med en höjning av det arbetsinkomstavdrag som i första hand görs från inkomstskatten till staten.

Arbetsinkomstavdraget höjs med cirka 100 miljoner euro. I höjningen prioriteras låg- och medelinkomsttagare, vilket lindrar deras beskattning. Arbetsinkomstavdragets maximibelopp stiger från 2 140 euro till 3 225 euro. När löneinkomsterna är cirka 125 200 euro per år beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag.

I arbetsinkomstavdraget införs år 2025 en barnförhöjning som höjer avdragets maximibelopp med 50 euro för varje minderårigt barn som ska försörjas. För ensamförsörjare beviljas höjningen till dubbelt belopp.

Läs mer: Finansministeriets nyhet

Beskattningen av pensioner skärps

Beskattningen av pensionsinkomster skärps 2025 genom att pensionsinkomstavdraget minskas så att avdraget försvinner snabbare än för närvarande när inkomsterna ökar. Skärpningen gäller de pensionärer som har pensionsinkomster på 22 500–57 500 euro per år.

Läs mer: Finansministeriets nyhet

Inkomstskattesatsen stiger i tiotals kommuner

Inkomstskatten stiger år 2025 i 68 kommuner och sjunker i fyra. I 236 kommuner förblir inkomstskattesatsen oförändrad. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen i fastlandskommunerna är nästa år 7,54 procent.

Fastighetsskatten skärps i sammanlagt 31 kommuner. De genomsnittliga fastighetsskattesatserna 2025 är:

• Byggnader: 1,15 %
• Mark 1,31 %
• Stadigvarande bostad 0,51 %
• Annan än stadigvarande bostad 1,24 %

Läs mer: Kommunföbundets artikeln

Naturaförmånsvärden 2025

Den övre gränsen för kostförmånens kostnader höjs till 13,70 euro (13,50 euro 2024). Den nedre gränsen är 8,60 euro. Förmånen kan inte längre användas till att betala kostnaderna för transport av maten, vilket var möjligt ännu 2024.

Värdet av den fria bilförmånen per månad i åldersgrupp A (bilar som har tagits i bruk 2023–2025) är 1,5 % av bilens nyanskaffningspris ökat med 285 euro eller 19 cent per kilometer. Värdet av förmånen att använda bil per månad är 1,5 % av bilens nyanskaffningspris ökat med 105 euro eller 7 cent per kilometer.

Från driftskostnadsandelen som läggs till grundvärdet av den fria bilförmånen dras av 0,08 euro per kilometer eller 120 euro per månad om bilens enda möjliga drivkraft är el och 0,04 euro per kilometer eller 60 euro per månad om drivkraften för en bil som laddas från en extern källa är el och motorbensin eller el och dieselolja eller om drivkraften för bilen är bränsle som består av metan.

Läs mer: Skatteförvaltningens beslut

Skattefria dagtraktamenten och resekostnadsersättningar 2025

Beloppet av det skattefria inrikes heldagstraktamentet är 53 euro (51 euro 2024), det partiella dagtraktamentet 24 euro (24 euro) och måltidsersättningen 13,25 euro (12,75 euro).

Den skattefria kilometerersättningen är 59 cent per kilometer (57 cent/km 2024).

Läs mer: Skatteförvaltningens nyhet

Hushållsavdraget minskar

Hushållsavdragets maximibelopp sjunker från 2 250 euro till 1 600 euro. Avdragsprocenten minskar från 40 procent till 35 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 13 procent när det gäller löner. Självrisken för avdraget stiger från 100 euro till 150 euro.

Det tidsbegränsade höjda hushållsavdrag som har beviljats för hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete samt för fysioterapi eller ergoterapi (maximalt 3 500 euro) upphör i slutet av 2024. Fram till slutet av 2027 går det fortfarande att få förhöjt hushållsavdrag för att avstå från oljeuppvärmning.

Läs mer: Finansministeriets nyhet

Skattefriheten för flyttkostnader som arbetsgivaren betalar utvidgas

Skattefriheten för flyttkostnader som betalas av arbetsgivaren utvidgas 2025. De flytt- och resekostnader för arbetstagaren och dennes familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar betraktas alltid som helt skattefria för arbetstagaren när flytten sker på grund av arbetsplatsens placering.

Läs mer: Finansministeriets nyhet

Mervärdesskatten på bland annat läkemedel, motions- och kulturtjänster, kollektivtrafik och hotellinkvartering stiger

I september 2024 höjde regeringen den allmänna momssatsen från 24 procent till 25,5 procent. I början av 2025 höjer regeringen momsen på bland annat läkemedel, böcker och flera tjänster, när varor och tjänster som tidigare har omfattats av den nedsatta momssatsen på 10 procent överförs till momssatsen på 14 procent. Ändringen gäller inte tidningar och tidskrifter, som också i fortsättningen omfattas av momssatsen 10 procent.

Bland annat på följande varor och tjänster tillämpas momssatsen 14 procent från början av 2025:

• böcker (tryckta och elektroniska)
• läkemedel
• motionstjänster
• inträdesavgifter till kultur-, underhållnings- och sportevenemang, inklusive museer
• buss-, tåg- och taxiresor samt inrikes flygtrafik
• inkvarteringstjänster
• Rundradions verksamhet

Mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor överförs vid årsskiftet från den allmänna skattesatsen på 25,5 procent till den lägre momssatsen 14 procent.

Läs mer: Skatteförvaltningens nyhet

Skatterna på starka alkoholdrycker och tobaksprodukter stiger

Alkoholskatten på starka alkoholdrycker höjs 2025–2027. Skattehöjningarna är 1,3–1,8 procent per år, sammanlagt 4,6 procent.

Tobaksskatten stiger stegvis i sex repriser från november 2024 till juli 2027. Höjningarna är sammanlagt i genomsnitt 27,1 procent och gäller cigaretter, rulltobak, pip- och cigarettobak samt cigarrer och cigariller. Vätskor för elektroniska cigaretter och nikotinpåsar omfattas inte av skattehöjningen.

Läs mer: Finansministeriets nyheter

Alkoholskatten
Tobaksskatten

Fordonsskatten på elbilar och laddhybrider stiger

Fordonsskattens grundskatt på renodlade elbilar stiger 2025 med cirka 53 euro och drivkraftsskatten med cirka 35 euro. Grundskatten på laddhybrider stiger med cirka 37 euro. Drivkraftsskatten på bensindrivna laddhybrider stiger med cirka 41 euro och drivkraftsskatten på dieseldrivna laddhybrider sjunker med cirka 140 euro. Grundskatten på utsläppssnåla icke-laddningsbara hybridbilar stiger med 0–11 euro.

Sänkningen av beskattningsvärdet för utsläppsfria tjänstebilar med 170 euro i månaden fortsätter till slutet av år 2029.

Läs mer: Finansministeriets nyhet

Yle-skatten sjunker med tre euro per år

År 2025 sänks rundradioskattens maximibelopp med tre euro från 163 euro till 160 euro. Dessutom stiger den nedre gränsen för årsinkomster från 14 000 euro till 15 150 euro. De som tjänar mindre än det här beloppet behöver inte betala Yle-skatt.

Läs mer: Statsrådets nyhet

Beskattningen av kundförmåner reformeras

Kundbonus, kundgottgörelse, kundrabatt eller annan motsvarande förmån med penningvärde som baserar sig på en kundrelation (t.ex. OP-bonus) är i fortsättningen skattepliktig kapitalinkomst, om förmånen intjänas eller bildas på basis av beloppet eller värdet av privata hushålls krediter, insättningar, placeringar, placeringsförsäkringar, försäkringsbaserade investeringsprodukter eller kapitaliseringsavtal.

Förmånen är dock skattefri inkomst till den del den används eller gäller tjänster, serviceavgifter eller krediträntor som hänför sig till ovan nämnda poster, och om förmånen inte betalas i pengar eller på något jämförbart sätt. Dessutom förutsätter skattefriheten att kunden inte kan påverka användningsändamålet för förmånen

Läs mer: Finansministeriets nyhet

Skattekortet för år 2025 träder i kraft redan i början av januari

Från år 2025 träder skattekorten i kraft genast vid årsskiftet. Inkomstgränsen för skattekortet har beräknats för hela året (12 månader). I inkomstgränsen ingår eventuell semesterpenning.

Tidigare trädde skattekorten i kraft först i februari. Ändringarna träder i kraft automatiskt.

Läs mer: Skatteförvaltningens nyhet

Skattelättnaden vid den nedre gränsen för små företag avskaffas

Små företag kan inte längre få lättnad vid den nedre gränsen från år 2025. Lättnaden vid den nedre gränsen har varit en skattelättnad för företag som finns med i momsregistret och som under räkenskapsperioden (12 månader) har en omsättning som understiger 30 000 euro.

Affärsverksamhet i liten skala har lämnats utanför momsbeskattningen, vilket betyder att företaget inte behöver registrera sig som momsskyldigt. Från 2025 stiger omsättningsgränsen för verksamhet i liten skala från 15 000 euro till 20 000 euro.

Läs mer: Skatteförvaltningens nyhet

Övriga skatteändringar

Skatteförvaltningen: Information om kommande ändringar

Ändringar som bereds inom beskattningen

Höjning av skatten på sötsaker och choklad

Regeringen bereder en höjning av skattesatsen för sötsaker och choklad från 14 procent till 25,5 procent. Ändringen avses träda i kraft 1.6.2025.

Läs mer: Finansministeriets artikel