Regeringen har meddelat att målet med reformen är att säkerställa att finansieringen av pensionssystemet är hållbar och att stärka de offentliga finanserna på lång sikt. Regeringen förväntar sig att arbetsmarknadsorganisationerna kommer med ett förslag som uppfyller de här målen före utgången av januari 2025.
Vilka är FFC:s utgångspunkter för reformen av pensionssystemet?
Arbetspensionssystemet ska också i fortsättningen vara lagstadgat och man ska tjäna in pension för allt arbete. För oss är det också viktigt att bevara egendomsskyddet, alltså att man inte skär ner de pensioner som redan betalas ut.
Dessutom betonar vi att systemet ska vara förmånsbestämt. Det betyder att nivån på pensionen har fastställts redan i förväg och att arbetspensionsavgifterna vid behov stiger.
Vi anser också att det är viktigt att arbetspensionsskyddet omfattar alla som förvärvsarbetar. Alla omfattas av samma system och det finns till exempel inget tak för arbetspensionen. Folkpensionen omfattar å sin sida alla som bor i Finland, om de uppfyller de minimikrav som ställs på hur länge man ska ha bott här.
FFC anser att det inte krävs några snabba eller radikala förändringar av arbetspensionssystemet. Om man bestämmer att systemet ska ändras, måste man reservera tillräckligt med tid för ändringarna.
Det är viktigt att systemet är förutsägbart och tillförlitligt. Medborgarna ska kunna lita på att de får en skälig pension. Det är av stor betydelse att alla också i framtiden vill bidra till att betala för det gemensamma pensionsskyddet och att de i utbyte i sinom tid får en skälig pension.
Varför förhandlar FFC och de övriga arbetsmarknadsorganisationerna om pensionsreformen?
Arbetspensionerna finansieras genom arbetspensionsavgifter som tas ut av arbetsgivarna och löntagarna. Arbetsmarknadsorganisationerna är intresserade av hur stora arbetspensionsavgifterna är och hur vårt arbetspensionssystem är utformat. Parterna på arbetsmarknaden har i årtionden sett till att arbetspensionssystemet utvecklas långsiktigt, och systemet har inte ändrats i takt med de politiska konjunkturerna.
Parterna på arbetsmarknaden förhandlar sinsemellan om huvudlinjerna för pensionsuppgörelsen. Regeringen ansvarar för lagberedningen på trepartsbasis, där man löser många detaljer. Riksdagen stiftar sedan lagarna som gäller pensionssystemet. Den här modellen har varit ansvarsfull och den har gett resultat.
Pensionssystemet har reformerats regelbundet
Den senaste reformen av pensionssystemet gjordes år 2017. Man har bedömt att den här reformen har fungerat väl och till exempel målet att höja pensioneringsåldern har uppnåtts i förtid. Det är ändå bra att se över pensionssystemet med jämna mellanrum och förutse framtida ändringsbehov.
I internationella utvärderingar har det finländska pensionssystem fått beröm. I en utvärdering som gjordes hösten 2021 fäste man dock uppmärksamhet vid att finansieringen av det finländska pensionssystemet måste bli mer hållbar på lång sikt. Det är syftet med den reform som nu har inletts.
Bakgrunden är att de uppskattningar av nativiteten som gjordes i samband med pensionsreformen 2017 inte har förverkligats. Det har fötts färre barn än beräknat och åtminstone tills vidare finns det inga tecken på att nativiteten skulle börja öka. Dessutom åldras den finländska befolkningen.
Det är viktigt att se till att pensionssystemet är hållbart, så att också yngre generationer kan lita på att de får en skälig pension när de uppnår pensionsåldern.
Läs mer om pensionsreformen på Pensionsskyddscentralens webbplats.
Arbetspensionerna är en del av socialförsäkringen
En enskild pensionstagare kan antingen få enbart arbetspension som står i relation till inkomsterna, enbart folkpension som betalas av FPA och eventuellt garantipension, eller alla tre pensionsformerna. Huruvida man får folkpension beror på hur stor den intjänade arbetspensionen är. Om arbetspensionen blir mycket liten, betalas också folkpension. Av pensionstagarna får 68 procent enbart arbetspension.
Läs mer om pensionssystemet på Arbetspensionsförsäkrarna Telas webbplats.