Ett hälsosamt och säkert arbete

Arbetets psykosociala belastning måste minska, hotet om våld i arbetet måste avvärjas och konsekvenserna av extrema väderfenomen måste beaktas inom arbetarskyddet

Den psykosociala belastningen i arbetslivet har ökat och det här måste beaktas bättre i lagstiftningen. I många branscher är också hot om våld mot arbetstagarna en verklig säkerhetsrisk som måste fås under bättre kontroll. Man måste också beakta de risker som klimatförändringen orsakar för arbetshälsan och arbetssäkerheten.

Hur kan vi uppnå målet?

• Arbetarskyddslagstiftningen måste preciseras genom en separat förordning så att den bättre beaktar den psykosociala belastningen i arbetet och hur belastningen ska hanteras.
• Det behövs en separat förordning med mer detaljerade bestämmelser om hur man ska hantera hotet om våld i arbetet.
• Arbetarskyddsbestämmelserna måste kompletteras så att de beaktar de arbetshälso- och arbetarskyddsrisker som klimatförändringen medför.

Varför är målen viktiga?

Arbetarskyddslagen är en ramlag som inte närmare reglerar vilka åtgärder som ska vidtas på arbetsplatsen för att hantera den fara och olägenhet för den psykiska hälsan som arbetet medför. På samma sätt som med många risker inom det fysiska arbetarskyddet, behövs det också här en separat förordning som preciserar bestämmelserna i lagen och styr vilka minimikrav som ska ställas på arbetsplatsernas åtgärder för att förebygga den skadliga psykosociala belastning som arbetet medför.

I programmet för psykisk hälsa i arbetslivet 2020–2022, som samordnades av social- och hälsovårdsministeriet, var målet att öka arbetsplatsernas beredskap att stärka arbetstagarnas psykiska hälsa. Programmet anknöt till den nationella strategin för psykisk hälsa som ingick i den förra regeringens regeringsprogram. En av dess riktlinjer var att stötta psykisk hälsa i arbetslivet.

Det finns fortfarande mycket att göra när det gäller arbetsförhållanden och förfaringssätt för att förbättra arbetstagarnas psykiska välbefinnande. Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet hänger samman med målen för programmet Arbete2030. Det är nödvändigt att fortsätta de programmässiga åtgärderna, eftersom det tar tid att göra de verktyg som produceras genom programmet kända samt att öka kompetensen och förståelsen på de finländska arbetsplatserna. 

De psykosociala belastningsfaktorerna i arbetet och risken för allvarlig utmattning är ett växande problem i arbetslivet. Problemet berör alla branscher och arbetstagargrupper. Också arbetstagare i utförande yrken kan uppleva att arbetet är psykiskt belastande. Inom FFC:s branscher är det vanligast att arbetstagarna upplever psykisk belastning inom de privata servicebranscherna. Där upplever 40 procent av arbetstagarna att deras arbete är belastande för det psykiska välbefinnandet. Inom den offentliga sektorn är motsvarande siffra 38 procent, inom transportsektorn 32 procent och inom industrin 24 procent. Långvarig psykisk belastning i arbetet sänker arbetstagarnas arbetsförmåga.

I många branscher är hot om våld en stor säkerhetsrisk. Därför behövs en förordning som styr de åtgärder som arbetsplatserna ska vidta för att hantera hotet om våld.

Arbets- och näringsministeriets arbetsmiljöbarometer 2021 visar att åtta procent av löntagarna flera gånger hade observerat våld eller hot om våld från kunder på sin arbetsplats under de senaste tolv månaderna före enkäten. Fem procent hade observerat våld eller hot om våld från kunder en gång under de senaste tolv månaderna. Det finns en stor skillnad mellan könen i hur många som har upptäckt och upplevt våld. År 2021 hade 19 procent av kvinnorna och åtta procent av männen observerat våld eller hot om våld. Var tionde kvinna och fyra procent av männen hade personliga erfarenheter av våld eller hot om våld.

Klimatförändringen för med sig extrema väderfenomen, såsom långa värmeböljor, stark UV-strålning och kraftiga stormar. Det här kommer att påverka alla, men särskilt dem som arbetar utomhus och som har fysiskt krävande jobb. Därför måste regleringen preciseras för att garantera arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

De klimatrelaterade hälsoriskerna syns redan i många arbetstagares vardag. Beroende på vilken typ av arbete som ska utföras jobbar människor vanligen bäst vid en temperatur på 16–24 grader. Utöver hälsoeffekterna leder högre temperaturer också till större risk för utmattning och kan leda till koncentrationsstörningar och nedsatt vaksamhet. Följderna av att tappa koncentrationen kan vara många och i värsta fall påverkar det arbetssäkerheten. Det behövs noggrannare reglering om bland annat pauser och skydd mot hetta.

Det är viktigt att Finland främjar motsvarande reformer också i EU-lagstiftningen.