Sommarjobbarna har haft frågor om lön och arbetstider – Det har varit roligt att få betjäna dem också på svenska

Hösten är här och det betyder också att fackets Sommarjobbarinfo har stängt.

För mig, som har jobbat som rådgivare på tjänsten, har sommaren varit en rolig, lärorik och innehållsrik erfarenhet. Jag känner att jag har lärt mig mycket också med tanke på framtida arbetsuppdrag.

Sommarjobbarna har kontaktat mig med många olika slags frågor och min uppgift har varit att fundera ut lösningar på problem som ibland har varit riktigt knepiga.

Under sommaren har ett tiotal personer kontaktat rådgivningen på svenska, och jag är glad över att jag har fått betjäna dem på deras modersmål. Samtidigt har det varit en bra utmaning för mig att få öva mig på den svenskspråkiga arbetsmarknadsterminologin. Jag skulle gärna ha svarat på ännu fler samtal på svenska!

Lagar och allmänt bindande kollektivavtal finns ju fritt tillgängliga på webben också på svenska, men det kan vara svårt för både arbetstagare och arbetsgivare att hitta de rätta texterna, samt att tolka och förstå formuleringar som ofta kan vara komplicerade.

Många vet inte vad ett kollektivavtal är

En stor del av dem som tog kontakt med rådgivningen under sommaren hade sitt första sommarjobb och många var i åldern 14–17 år. Därför var det många som inte visste vad till exempel fackförbund, kollektivavtal och förtroendemän är.

Precis som tidigare år grubblade sommarjobbarna i år främst på frågor kring lönen. Nästan 40 procent av frågorna var lönerelaterade. Det var också många som funderade på frågor kring arbetstiden.

Jag fick också ett antal frågor som gällde nolltimmarsavtal. Ofta handlade det om arbetstagarens rätt att få lön för sjuktid när hen är anställd genom ett nolltimmarsavtal. Efter att arbetsavtalslagen ändrades förra sommaren finns det nu lagstiftning som slår fast vilka regler som gäller i de här fallen.

Men det var inte bara nolltimmarsanställda, utan också många andra, som hade frågor om sjukledigheter och rätten till lön för sjuktid.

När en ung arbetstagare tar kontakt med Sommarjobbarinfo för att fråga om någonting som gäller anställningsvillkoren, så tar vi oftast först reda på vilket kollektivavtal som tillämpas i den bransch där personen jobbar. På det sättet kan vi utreda vilka minimivillkor som finns inskrivna i kollektivavtalet och hur de villkoren eventuellt skiljer sig från det som står i lagstiftningen.

Många sorters avtal för telefonförsäljare

Tyvärr har vi ingen möjlighet att följa upp hur det går för dem som kontaktar rådgivningen. Sommarjobbarinfo kan inte delta i förhandlingar med arbetsgivarna och vi kan inte heller ta reda på om de unga lyckas lösa sina problem på arbetsplatsen. Den respons vi får av dem som har kontaktat rådgivningen tyder ändå på att de flesta lyckas lösa sina problem.

I vissa fall kan vi be arbetstagaren kontakta arbetarskyddsmyndigheten för att till exempel göra en begäran om tillsyn i anställningsärende. Det kan till exempel handla om fall där arbetstagaren inte har fått ett arbetsintyg trots att hen har bett om det.

De flesta samtalen gäller ändå fall där den som ringer endast vill kolla att till exempel lönen har varit rätt.

De unga som tog kontakt med Sommarjobbarinfo den här sommaren jobbade bland annat för kommuner, företag och stiftelser. En stor del av dem jobbade inom servicebranschen, till exempel i affärer eller restauranger, eller med fastighetsservice. Många jobbade också inom vårdbranschen och landsbygdsnäringarna.

Jag fick också svara på rätt många frågor av unga som jobbade med telefonförsäljning. Det är en bransch där det för tillfället inte finns något allmänt bindande kollektivavtal, och det innebär att man rätt fritt kan avtala om anställningsvillkoren – inom de ramar som lagstiftningen ger.

Även om telefonförsäljningsbranschen också kan erbjuda många goda arbetstillfällen åt unga arbetstagare, så fick Sommarjobbarinfo ändå ta emot frågor om ett antal mer beklagliga ärenden. I vissa fall hade lönevillkoren formulerats på ett sådant sätt att det i praktiken var näst intill omöjligt för den unga arbetstagaren att få någon lön för sitt arbete.

Också arbetsgivare ringer och frågar om råd

Ofta är det de unga själva, eller deras föräldrar eller någon annan nära släkting, som tar kontakt med Sommarjobbarinfo. Men också arbetsgivare, förtroendemän och andra som bara är intresserade av spelreglerna i arbetslivet tar kontakt.

Under sommaren går det att kontakta rådgivningen via ett formulär på Sommarjobbarinfos webbplats. Formuläret gör att också de som inte kan ringa under rådgivningens öppettider eller som vill vara helt anonyma kan ta kontakt.

De flesta väljer ändå att kontakta rådgivningen per telefon, och det är behändigt eftersom jag då kan ställa kompletterande frågor under samtalet. Unga som har råkat ut för komplicerade fall vill dessutom ofta berätta om vad som har hänt, och tillsammans kan vi fundera på olika alternativ att lösa situationen. De som kontaktar rådgivningen per telefon kan också få en skriftlig redogörelse om de vill. 

Nu har Sommarjobbarinfo ändå stängt för säsongen och vi öppnar rådgivningen igen i maj. Fram till dess kan du kontakta ditt eget fackförbund om du har problem på jobbet.

Tack för den gångna sommaren!